Grammar appendixbbresources.s3.amazonaws.com/sites/3/Viewpoints1_SB... · 2013-07-10 · EGITURA...
Transcript of Grammar appendixbbresources.s3.amazonaws.com/sites/3/Viewpoints1_SB... · 2013-07-10 · EGITURA...
EGITURABaiezkoa: aditzoinaren forma du (hots, to gabeko infinitiboa), 3. pertsona singularrean izan ezik, hau -s edo -es batez bukatzen baita. 3. pertsona singularra zuzen osatzeko, aditzaren bukaerak zehaztutako ortografia-arauak jarraitu behar dira: -o, -ss, -sh, -ch o -x batez bukatzen direnek, -es
hartzen dute: do - does, miss - misses, wish - wishes, touch - touches, fix - fixes.
Bokala + y bukaera dutenek -s hartzen dute: say - says.
Kontsonantea + y bukaera dutenek, y hori i batez ordeztuko dute eta gero -es hartuko dute: try - tries.
Ezezkoa: subjektua + do not (don’t) edo, 3. pertsona singularra denean, does not (doesn’t) aditza oinarrizko forman jarrita osatzen da.Galderazkoa: do ala does + subjektua + aditzaren oinarrizko forma.Gogoan izan have got, to be eta aditz modalek ez dutela ezezkoetan eta galderetan do / does laguntzailearen beharrik.
ERABILERAK Ohikoak edo egunerokoak diren ekintzez aritzeko. Gertaera orokorrak eta egia zientifikoak adierazteko. Aditz “estatikoekin” (ikus 6. orria)+ Ordutegi eta egitarauak adierazteko. The train leaves at 4 o’clock. (Trena 4etan ateratzen da.)Maiztasun-adberbioak aditzaren aurrean kokatzen dira, baina aditza to be bada, atzean jartzen dira. He never recognises me. (Inoiz ez nau ezagutzen.) Paul is always calm. (Paul beti dago lasai.)Kontrara, maiztasun-esamoldeak beti esaldiaren hasieran edo bukaeran doaz. James uses his computer every day. (Jamesek egunero erabiltzen du ordenagailua.)How often ...? galdetzaileaz, gauza bat zer maiztasunekin egiten den galdetuko dugu. How oftendo you read? (Zenbatero irakurtzen duzu?)
Grammar appendix1. Facespresent simple
FORMAffirmative negative interrogativeI / You work I / You do not (don’t) work Do I / you work?He / She / It works He / She / It does not (doesn’t) work Does he / she / it work?We / You / They work We / You / They do not (don’t) work Do we / you / they work?
Uses examples Adverbs of frequency / time expressions
A regular habit or routine My sister works on Sundays.(Nire ahizpak lan egiten du igandeetan.)
always, usually, generally, regularly, occasionally, frequently, often, sometimes, rarely, seldom, neverat 1 o’clock, at night, in the morning, on Fridays, every week, once a month, how often ...?
A general truth or scientific fact Facebook is a popular website.(Facebook modako webgunea da.)
Stative verbs I think she is very bossy.(Oso agintzailea dela uste dut.)
+ Tauletan agertzen ez diren erabilera gehigarriak adierazteko
�Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
present continUoUs
FORMAffirmative negative interrogativeI am singing I am (I’m) not singing Am I singing?You are singing You are not (aren’t) singing Are you singing?He / She / It is singing He / She / It is not (isn’t) singing Is he / she / it singing?We / You / They are singing We / You / They are not (aren’t) singing Are we / you / they singing?
Uses examples time expressions
An action which is happening now Greg is reading right now. (Oraintxe bertan Greg irakurtzen ari da.)
now, right now, at the moment
A temporary action I am studying maths this term. (Matematika ikasten ari naiz hiruhileko honetan.)
this year, at presenttoday, these days, this month
A definite plan for the near future I am meeting my boyfriend tonight. (Nire mutil-lagunarekin gelditu naiz gaur gauean.)
this evening, tonight, tomorrow, next Friday / week / year
EGITURABaiezkoa: subjektua + am / is / are + aditz nagusiari -ing bukaera gehituta osatzen da. Eta -ing bukaera gehitzeko, aditzaren amaiera kontuan izan behar dugu: Aditza -e mutuaz bukatzen bada, e galdu egiten du:
ride - riding. -y batez bukatzen bada, ordea, hau mantendu egiten
du: pay - paying. -ie bukaera badu, bi hizki horiek y batez ordeztuko
dira: die - dying. Silaba bakarreko aditza bada eta bokala + kontsonantea baditu amaieran, azken kontsonantea bikoizten da, w eta x kasuetan salbu: run-running, show-showing.
Bi silabaduna bada, lehenengoan badu azentua eta -l edo -p batez amaitzen bada, kontsonante hau bikoizten da: travel -travelling.
Bi silabaduna bada, bigarrengoan badu azentua eta bokala + kontsonantea baditu amaieran, kontsonante hau bikoizten da: refer-referring.
Ezezkoa: subjektua + am / is / are + not (edo n’t) + -ing bukaera duen aditz nagusia.Galderazkoa: am / is / are + subjektua + -ing amaiera daraman aditza.
ERABILERAK Hitz egiteko unean zer gertatzen ari den adierazteko. Orainaldi zabalago batean gertatzen ari diren ekintza
luzeez hitz egiteko. Etorkizun hurbilean ziurtasun osoz egingo duguna
adierazteko, aldez aurretik finkatua baitugu.+ Always adberbioarekin, kexua adierazteko.
Heis always shouting. (Beti oihuka ari da.)
STATIvE vERBSEkintzak baino egoerak adierazten dituzte eta Present Simple aldian erabiltzen dira. Ondorengo ezaugarriekin dute lotura: emozio eta sentimenduekin (dislike, enjoy,hate,
hope, like, love, prefer, want), pentsamenduarekin eta iritziarekin (believe, forget,
guess, know, remember, think, understand), pertzepzio eta zentzumenekin (feel, hear, see, smell,
sound, taste, touch), prezio eta neurriekin (cost, measure, weigh) eta jabetzarekin (belong, have, own).
Batzuek egoera eta ekintza adieraz ditzakete. Horregatik, Present Simple nahiz Present Continuous aldiarekin erabil daitezke. Donnathinksthe book is wonderful. (Donnak liburua zoragarria dela uste du.) [egoera] He is thinking about going to Malta in the summer. (Udan Maltara joatea pentsatzen du.) [ekintza]See aditzak Present Continuous aldian, bizkitartean, aldez aurretik finkaturiko etorkizuneko ekintza adierazten du. We are seeing Ann tonight. (Ann ikusiko dugu gaur gauean.) [hitzartu dugu jada]
PHRASAL vERBSAditz hauek partikula bat edo gehiago izaten dute ondotik (preposizioak, adberbioak edo bien konbinaketa), eta elkarrekin esanahi berria hartzen dute, bakarka zuten esanahia ez den beste bat.Iragankorrak edo iragangaitzak izan daitezke. He didn’t get to the appointment.
(Ez zen hitzordura iritsi.) He set off on a long journey. (Bidaia luze batera abiatu zen.)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books �
Grammar Appendix
Iragankor gehienen kasuan, osagai zuzena jar daiteke aditzaren eta partikularen artean. Osagai hori izena bada, jar daiteke tartean edo atzean, baina izenordaina bada, derrigorrez tartean jarri behar da. I’m going to pick up my brother at the station. (Anaia jasotzera noa geltokira.) I’m going topickmy brother upat the station. I’m going topickhimup at the station.Nolanahi den, iragankor batzuk, iragangaitz guztiak eta bi partikulez osatuak direnak banaezinak dira. He is looking for his keys / them. (Giltzen / beraien bila dabil.)
Aditz batzuek partikula desberdinak onartzen dituztenez, phrasal verbs desberdinak osatzen dituzte. get across (ulertarazi) get by (moldatu, konpondu [hizkuntza batekin]) get through (komunikatu, hitz egitea lortu)Gainera, phrasal verbs askok esanahi bat baino gehiago dituzte: get into (sartu; zaletu) turn up (leku batean azaldu, agertu; [bolumena] igo) turn down (uko egin; [bolumena] jaitsi) switch off (itzali; deskonektatu; arreta galdu)Ikus 28. eta 29. orrialdeetan duzun zerrenda, adibide gehiago aztertu ahal izateko.
EGITURABaiezkoa: aditz erregularrekin, aditzaren oinarrizko formari -ed amaiera gehituta osatzen dugu, baina ondorengo ortografia-arauak jarraitu behar dira bukaera hori gehitzeko: Aditza -e mutuaz amaitzen bada, -d gehituko dugu
soilik: prove-proved. Bokala + y bukaera dutenek -ed hartzen dute:
stay-stayed. Kontsonantea + y amaiera dutenek, y hori i bihurtzen
dute -ed gehitu aurretik: carry-carried. Silaba bakarrekoek eta bokala + kontsonantea
amaiera dutenek, kontsonantea bikoizten dute, w eta x kontsonanteak salbu: stop-stopped, fix-fixed.
Bi silabadunak badira, azentua aurrenekoan daramatenak eta -l edo -p amaiera dutenak, azken kontsonante hau bikoiztuko dute: cancel-cancelled.
Bi silabadunak badira, azentua azkenekoan daramatenak eta bokala + kontsonantea dutenak amaieran, azken kontsonantea bikoizten dute: prefer-preferred.
Aditz irregularrek, 30. eta 31. orrialdeetako zerrendan ikus dezakezun bezala, ez dituzte aldaketa hauek jasaten.Ezezkoa: subjektua + did not (didn’t) + aditzaren oinarrizko formarekin osatzen da.Galderazkoa: did + subjektua + aditz nagusia.
ERABILERAK Lehenaldiko une zehatz batean gertatutako ekintzez
hitz egiteko. Iraganeko ondoz ondoko ekintzak adierazteko.+ Ekintza luze bat abian zegoen bitartean gertatu zen
ekintza laburra adierazteko (honek when juntagailua darama hasieran).
He was going home when the detective called him. (Etxera zihoala ikertzaileak deitu zion.)+ Iraganean gauzak nola ziren kontatzeko edo deskribatzeko. In the 19th century, London was a dangerous city. (XIX. mendean Londres hiri arriskutsua zen.)Ago denborazko esamoldea, adierazitako denbora-unearen atzean jartzen da, eta “orain dela” esan nahi du. They left two hours ago. (Orain dela bi ordu alde egin dute.)
pAst simple
FORMAffirmative negative interrogativeI / You finished I / You did not (didn’t) finish Did I / you finish?He / She / It finished He / She / It did not (didn’t) finish Did he / she / it finish?We / You / They finished We / You / They did not (didn’t) finish Did we / you / they finish?
Uses examples time expressions
A completed action in the past
A shark attacked Dr Ritter last year. (Marrazo batek eraso zuen Ritter doktorea lehengo udan.)
yesterday, last week / year, two days ago, in 2007, in the 1980s, in the 18th century, when, then
A series of completed actions in the past
Fowler climbed the stairs and followed Ausable. (Fowler eskaileretan gora igo eta Ausableren atzetik joan zen.)
2. danger!
�
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
pAst continUoUs
FORMAffirmative negative interrogativeI was visiting I was not (wasn’t) visiting Was I visiting?You were visiting You were not (weren’t) visiting Were you visiting?He / She / It was visiting He / She / It was not (wasn’t) visiting Was he / she / it visiting?We / You / They were visiting We / You / They were not (weren’t) visiting Were we / you / they visiting?
Uses examples time expressions
An incomplete action in progress at a specific time in the past
At 9 o’clock that evening, he was waiting for the report. (Gau horretan 9etan txostenaren zain zegoen.)
last night / week / year, at 4 o’clock
An incomplete action interrupted by another action
As I was speaking on the phone, Max entered the room. (Telefonotik hitz egiten ari nintzela, Max sartu zen gelan.)
when, while, as
Two incomplete actions in progress at the same time in the past
While the waiter was knocking on the door, Ausable was telling me a secret. (Zerbitzaria atean joka ari zela, Ausable sekretu bat kontatzen ari zitzaidan.)
EGITURABaiezkoa: subjektua + was / were + aditz nagusiari -ing amaiera gehituta osatzen da. Ezezkoa: subjektua + was / were + not (edo n’t) + aditz nagusia -ing amaiera duela.Galderazkoa: was / were + subjektua + aditz nagusia -ing amaieraduna.
ERABILERAK Iraganeko une zehatz batean gertatzen ari zena
adierazteko. Beste gauza labur bat jazo zenean, ekintza luzeren bat
gertatzen ari zela adierazteko. Luzeak while edo as darama hasieran eta motzak when.
Iraganean aldi berean gertatzen ari ziren ekintzak adierazteko. Kasu honetan while edo as juntagailuen bitartez lotuta doaz.
+ Always adberbioarekin iraganeko ekintza bat gogaikarria zaigula adierazteko, monotonoa eta errepikakorra delako.
She was always telling jokes. (Beti txisteak kontatzen ari zen.)
pAst perfect simple
FORMAffirmative negative interrogative
I / You had arrived I / You had not (hadn’t) arrived Had I / you arrived?
He / She / It had arrived He / She / It had not (hadn’t) arrived Had he / she / it arrived?
We / You / They had arrived We / You / They had not (hadn’t) arrived Had we / you / they arrived?
Uses examples time expressions
A completed action which took place before another action in the past
By the time the police arrived, he had already left. (Polizia iritsi zenerako, alde egina zen.)
already, by the time, after, before, until, never, just
EGITURABaiezkoa: subjektua + had + aditz nagusiaren partizipioarekin eratzen da.Ezezkoa: subjektua + had not (edo hadn’t) + aditz nagusiaren partizipioa.Galderazkoa: had + subjektua + aditzaren partizipioa.
ERABILERAK Ekintza bat beste ekintza baten aurretik burutu zela
adierazteko. Azken hau Past Simple aditz-denboran doa.
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books �
Grammar Appendix
EGITURABaiezkoa: subjektua + have / has + aditz nagusiaren partizipioarekin osatzen da. Ezezkoa: subjektua + have / has + not (edo n’t) + aditz nagusiaren partizipioa.Galderazkoa: have / has + subjektua + aditz nagusiaren partizipioa.
ERABILERAK Iraganean hasi eta gaur egun oraindik jarraipena duten
ekintzez hitz egiteko. Horregatik, aditz-denbora hau itzultzerakoan, orainaldia hautatzen da batzuetan.
Iraganekoak izan arren, gaur egun oraindik ondorioak agerian dituzten ekintzei buruz hitz egiteko.
+ Ekintza gertatu berria dela adierazteko. Kasu honetan just erabiltzen da aditz laguntzailearen eta partizipioaren artean. The athlete has just broken the world record. (Atletak errekorra hautsi berri du.)
present perfect simple
FORMAffirmative negative interrogativeI / You have lived I / You have not (haven’t) lived Have I / you lived?He / She / It has lived He / She / It has not (hasn’t) lived Has he / she / it lived?We / You / They have lived We / You / They have not (haven’t) lived Have we / you / they lived?
Uses examples time expressions
An action that began in the past and continues until the present
I have played basketball for two years. (Bi urte daramatzat saskibaloian jokatzen.)
never, ever, already, just, yet, recently, lately, how long ...?, for, since, in recent years
An action that took place at an undetermined time in the past, but is connected to the present
She has moved house recently.(Etxez aldatu da orain dela gutxi.)
Never,ever,alreadyeta just aditz laguntzailearen (have) eta partizipioaren artean kokatzen dira; yet , aldiz, beti esaldiaren bukaeran. The match has already started. (Partida hasia da.) Have you seen the film yet? (Ikusia al duzu pelikula?)Baiezkoetan just, never eta already erabiltzen dira; ezezkoetan yet eta ever; galderetan, berriz, already, ever, yet eta just. I’ve neverplayed football. (Inoiz ez naiz saskibaloian ibili.) She hasn’t tried snowboarding yet. (Hark ez du oraindik snowboard kirola probatu.) Haven’t youeverwatched the Olympics on TV? (Inoiz ez al dituzu Joko Olinpikoak ikusi telebistan?) The runner hasjustinjured her leg. (Korrikalariak hankan min hartu berri du.)
3. Go for it!
Izen batzuekin aurreko atzizkietako bat baino gehiago erabil daitezke: careful - careless harmful - harmlessBeste batzuek, aldiz, bakarra onartzen dute: homeless - homeful peaceless-peacefulEta aditzetatik adjektiboak erdiesteko beste bi atzizki -ed eta -ing ditugu. bore(aspertu) bored(aspertuta) boring (aspergarri) -Ed bukaeradun adjektiboarekin deskribatuko dugu pertsona edo gauza batek ondorio jakin bat sentitzen edo jasaten duela; -ing amaieradun adjektiboarekin, berriz, ondorio hori eragiten duen pertsona edo gauza. Jack isboringsoI’mboredwhen I go out with him. (Jack aspergarria da; ondorioz, aspertu egiten naiz berarekin ateratzen naizenean.)
ADJEKTIBOAK ERATZEKO ATZIZKIAKAtzizkiak hitzen erroei gehitzen dizkiegun bukaerak dira, horrela hitz berriak erdiesteko. Ondorengoak izenei eta aditzei eransten zaizkien atzizkiak dira, adjektiboak lortzeko: predict (aurresan) predictable (aurresan daitekeena) nation (nazio) national (nazional) consider (kontuan izan) considerate (zentzudun) beauty (edertasun) beautiful (eder) pain(min) painless (minik gabeko) contempt (mespretxu) contemptible (mespretxagarri) attract (erakarri) attractive (erakargarri) danger (arrisku) dangerous (arriskutsu)
�
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
How long ...? erabiliz, ekintzaren iraupenaz galdetzen dugu. Alegia, ekintza hasi zenetik zenbat denbora pasa den, kontuan izanda ekintzak iraun egiten duela oraindik. How long have you trained for the competition?
(Zenbat denbora aritu zara txapelketarako prestatzen?) For preposizioak ekintzak zenbat denbora iraun duen azaltzen du, eta since preposizioak ekintza hasi zeneko une zehatza adierazten du. I have played volleyball for two years/since I was
a child.(Bi urtez jokatu dut boleibolean. / Ume nintzenetik jokatu dut boleibolean.)
fUtUre simple
Affirmative negative interrogativeI / You will allow I / You will not (won’t) allow Will I / you allow?He / She / It will allow He / She / It will not (won’t) allow Will he / she / it allow?We / You / They will allow We / You / They will not (won’t) allow Will we / you / they allow?
Uses examples time expressions
A prediction Dubailand will attract thousands of tourists.(Dubailandek ehundaka turista erakarriko ditu.)
this evening, in an hour, at 2 o’clock, later, tomorrow, next month / year, soon, in a few weeks, in the future, on the 1st of MayA planned
scheduleThe tour of Dubai will begin at 9.00 am.(Dubaiko bira goizeko 9etan hasiko da.)
A spontaneous decision
I am too tired to walk. I’ll take a taxi.(Nekatuegia nago oinez joateko. Taxia hartuko dut.)
EGITURABaiezkoa: subjektua + will (edo ‘ll) + aditz nagusiaren oinarrizko forma.Ezezkoa: subjektua + will not (edo won’t) + aditzaren oinarrizko forma. Galderazkoa: will + subjektua + aditzaren oinarrizko forma.
ERABILERAK Etorkizuneko gertakariak adierazteko edo iragarpenak
egiteko. Finkatutako ordutegi bati buruz hitz egiteko. Bat-bateko erabakiak, hitz egiten ari garen unean
hartutakoak, adierazteko.
4. Landmarks
PAST SIMPLE / PRESENT PERFEcT SIMPLEPast Simple aditz-denborak iraganeko une zehatz batean jazotakoa adierazten duen bitartean, Present Perfect Simplek ekintza denbora-tarte batean kokatzen du. I paid for the tickets yesterday, but I haven’t collected
them yet. (Atzo ordaindu nituen sarrerak, baina oraindik ez ditut jaso.)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books �
Grammar Appendix
be going to
FORMAffirmative negative interrogativeI am going to buy I am not going to buy Am I going to buy?You are going to buy You are not (aren’t) going to buy Are you going to buy?He / She / It is going to buy He / She / It is not (isn’t) going to buy Is he / she / it going to buy?We / You / They are going to buy We / You / They are not (aren’t) going to buy Are we / you / they going to buy?
Uses examples time expressions
A planned action for the future We are going to spend our next holiday in Dubai.(Dubain igaroko dugu gure hurrengo oporraldia.)
this evening, later, in an hour, at 4 o’clock, tomorrow, soon, next month / year, in a few weeks, on the 8th of May
An action that is about to happen Be careful! You are going to fall!(Kontuz ibili! Erori egingo zara!)
EGITURABaiezkoa: subjektua + am / is / are + going to + aditz nagusiaren oinarrizko formarekin osatzen daEzezkoa: subjektua + am / is / are + not (n’t) going to + aditz nagusiaren oinarrizko forma.Galderazkoa: am / is / are + subjektua + going to + aditzoina.
ERABILERAK Etorkizun hurbilerako ditugun asmoei, erabakiei eta
planei buruz hitz egiteko. Gertatzeko zorian dagoen zerbait adierazteko, aztarnak
begi-bistakoak direlako.
PRESENT cONTINUOUS ETORKIZUN ZENTZUAREKIN
Aldez aurretik finkatuta egonik, etorkizun hurbilean gauzatuko diren ekintzak adierazten ditu. Hitzartutako egitasmo pertsonalekin erabiltzen ohi da.Be going to egiturak asmoa adierazten du; honek, berriz, asmoa ez baizik eta, aldez aurretik hitzartuta egonik, ziur gertatuko den ekintza. Esaldiak etorkizuneko denbora-esamoldea eramango du, ez orainaldikoa, eta horrek adierazten digu ez dela egiazko Present Continuous aldia. Heis going to signa contractnext month. (Datorren hilean sinatuko du kontratua.)[asmoa] Heis signing a contracttomorrow. (Bihar doa kontratua sinatzera.)[hitzarturiko egitasmoa]
fUtUre perfect simple
FORMAffirmative negative interrogativeI / You will have eaten I / You will not (won’t) have eaten Will I / you have eaten?He / She / It will have eaten He / She / It will not (won’t) have eaten Will he / she / it have eaten?We / You / They will have eaten We / You / They will not (won’t) have eaten Will we / you / they have eaten?
Uses examples time expressions
A completed action at a certain future time
By the time Dubai runs out of oil, tourism will have become a major industry.(Dubai petroliorik gabe gelditzen denerako, turismoa industria garrantzitsu bilakatuta egongo da.)
by this time next week, by 3 o’clock, by the end of ..., by then, by August, in four months
EGITURABaiezkoa: subjektua + will have + aditz nagusiaren partizipioarekin eratzen da.Ezezkoa: subjektua + will not (won’t) have + partizipioarekin osatzen da. Galderazkoa: will + subjektua + have + partizipioa.
ERABILERAK Etorkizuneko une zehatz batean ekintza amaituta
egongo dela adierazteko.
�
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
EGITURABaiezkoa: subjektua + will be + -ing amaiera duen aditz nagusia erabiliz osatzen da.Ezezkoa: subjektua + will not (won’t) be + -ing daraman aditza.Galderazkoa: will + subjektua + be + -ing bukaeradun aditza.
ERABILERAK Etorkizuneko une zehatz batean zer gertatzen ariko den
adierazteko erabiltzen da.
fUtUre continUoUs
FORMAffirmative negative interrogativeI / You will be travelling I / You will not (won’t) be travelling Will I / you be travelling?He / She / It will be travelling He / She / It will not (won’t) be travelling Will he / she / it be travelling?We / You / They will be travelling We / You / They will not (won’t) be travelling Will we / you / they be travelling?
Uses examples time expressions
An action in progress at a certain future time
We’ll be visiting Dubai this summer.(Dubain izango gara bisitan uda honetan.)
at this time tomorrow, at this time next ... , on Thursday, in the next decade
WANT + INFINITIBOA / WANT + OBJEKTUA + INFINITIBOA Want + infinitiboa: zerbait egiteko desioa adierazten du.
Joe wants to forget the terrible food in the restaurant. (Joek jatetxeko janari negargarria ahaztu nahi du.)
Want + objektua + infinitiboa: beste norbaitek zerbait egin dezan desioa adieraziko dugu.
They want tourists to come to Dubai. They want that tourists come to Dubai. (Turistak Dubaira etor daitezen nahi dute.)
Gogoan izan kasu hauetan izenordain objektuak erabili behar direla izenordain subjektuak erabili ordez. Do you want me to phone for help?
Do you want I to phone for help? (Laguntza eske dei dezadan nahi al duzu?)
relAtive pronoUns
DEFINING RELATIvE cLAUSES
Uses examples
who and that refer to people Tracy is the girl who / that loves the idea of Flexpetz.(Tracy da Flexpetzen ideia gustuko duen neska.)
which and that refer to objects Flexpetz is an agency which / that rents out dogs.(Txakurrak alokatzen dituen agentzia da Flexpetz.)
whose refers to possession This is the person whose dog needs more attention.(Pertsona honena da arreta gehiago behar duen txakurra.)
when and that refer to a moment in time I’ll never forget the day when / that we saw our dog for the first time. (Inoiz ez dut ahaztuko gure txakurra lehenbizikoz ikusi genuen eguna.)
where refers to a particular place I went to the park where you usually walk your dog.(Txakurra normalean paseatzen duzun parkera joan nintzen.)
NON-DEFINING RELATIvE cLAUSES
Uses examples
that cannot replace who or which Tracy, who works long hours, does not have time for a dog.(Tracyk, lanean ordu asko ematen dituenak, ez du txakurrarentzako denborarik.)
5. Speak Out!
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books �
Grammar Appendix
Erlatibozko izenordain edo adberbio batez hasten diren menpeko perpausak dira, eta bi motatakoak daude: defining (murrizgarriak) eta non-defining (ez-murrizgarriak).
DEFINING RELATIvE cLAUSESMurrizgarriek aurrekariari buruzko ezinbesteko informazioa ematen digute. Informazio hau izan ezean, perpausaren esanahia osatu gabe geldituko litzateke. Erlatibozko izenordain hauek: who (pertsonak), which
(gauzak) eta that (pertsonak eta gauzak) ken daitezke, subjektu-funtzioa betetzen ez badute. Whose (jabetza) ezin da ez kendu, eta ez ordeztu.
When (denbora) ken daiteke eta baita bere ordez that erabili ere.
Where (lekua) ezin da that bitartez ordeztu eta gutxitan ken daiteke.
+ Whom preposizioen atzean erabiltzen da, baina normalean kendu egiten da eta preposizioa aditzaren gibelera pasatzen da.
The owner is the person to whom you have to talk. The owner is the person you have to talk to. (Jabea da solaskidetzat komeni zaizun pertsona.)
Erlatibozkoak preposizioa badarama, ohikoena kentzea da, eta preposizioa aditzaren ondoren kokatzea. The film in which she appears was a great success. The film she appears in was a great success. (Parte hartzen dueneko filma oso arrakastatsua izan
zen.)
NON-DEFINING RELATIvE cLAUSESEz-murrizgarriek aurrekariari buruzko informazio gehigarria soilik ematen digute, horregatik, koma artean doaz. Who, which, when, where eta whose izenordain erlatibozkoekin eraikitzen dira eta inoiz ezin dira kendu.
EGITURA JASOA ETA OHIKOAErlatibozkoak aurretik preposizioa badarama, ohi bezala which erabiliko dugu aurrekaria gauza denean; baina pertsona bada, who erabili ordez whom erabiliko dugu. Hau oso erabilera jasoa da. Beti ere ohikoagoa da erlatibozko izenordaina kentzea eta preposizioa perpausaren bukaeran kokatzea. This is the agency in which Marlena works. [Jasoa] This is the agency (which) Marlena works in. [Ohikoa] (Hau da Marlenek lantoki duen agentzia.) He is the person to whom you have to talk. [Jasoa] He is the person (who) you have to talk to. [Ohikoa] (Pertsona harekin hitz egin behar duzu, hain justu.)
AURRIZKIAKDis-, il-, im-, in- eta un- aurrizkiak adjektibo batzuei gehituta, adjektibo horien esanahi negatiboa lortzen da. satisfied(kontent) dissatisfied(kontentagaitz) legal(legal) illegal (ilegal) patient(pazientzia handiko) impatient(pazientzia gutxiko) correct(zuzen) incorrect(ez zuzen) pleasant(atsegin) unpleasant(ez atsegin)
Gogoan izan in- aurrizkiak aldaketak jasaten dituela ondorengo kasuetan: l- batez hasten diren adjektiboen aurrean il- jartzen
da (illogical). m- edo p- batez hasten diren adjektiboen aurrean im-
(immortal). r- batez hasten diren adjektiboen aurrean ir-
(irregular).Kontuan eduki, bestalde, batzuetan ez direla aurrizkiak, hitzaren zati baizik: disaster, illusion, impressive, understand, etab.Mis- aurrizkia, berriz, izen eta aditz batzuei gehitzen zaien aurrizkia dugu, zerbait gaizki egiten dela adierazteko. use (erabili) misuse (gaizki erabili)
En- aurrizkiarekin edozein hitzetatik abiatuz aditzak osatzen ditugu, hitz horrek adierazten duen egoerarako iraganbidea deskribatzen duten aditzak, alegia. close (itxi) enclose (barruan sartu)
Eta hitz-mota desberdinei eransten zaizkien beste aurrizkien artean ditugu anti-, bi-, co-, inter-, multi-, non-, over-, pre -, re- eta under-. social (sozial) antisocial (antisozial) centenary (mendeurren) bicentenary (berrehungarren urteurren) pilot (pilotu) co-pilot (kopilotu) national (nazional) international (nazioarteko) lateral(alde) multilateral (aldeanitzeko) smoker (erretzaile) non-smoker (ez-erretzaile) active(gogotsu) overactive (hipergogotsu) historic (historiako) prehistoric (historiaurreko) write(idatzi) rewrite(berridatzi) ground(lur) underground(lur azpiko)
Ingelesez ez dago arau zehatzik aurrizkien eta ondoren doazen hitzen artean erabili beharreko marratxoez. Horrenbestez, batzuetan aurrizki batzuen ondoren marratxoa aurkituko duzu, bestetan aurrizkia hitzarekin uztartuta eta, beste zenbaitetan, bi aukerak onartzen dituzten aurrizkiak.
�
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
6. extreme WeathermoDAlAK
modal Uses examples
can ability Most tornado chasers can avoid dangerous situations. (Tornado-ehiztari gehienek badakite egoera arriskutsuak saihesten.)
request can I join your group? (Zuen taldean sar naiteke?)
possibility I can lend you my car. (Nire autoa utz diezazuket.)
be able to ability, possibility I think they will be able to see a twister. (Tornadoa ikusteko gai izango direla uste dut.)
can’t inability I can’t (cannot) drive. (Ez dakit gidatzen.)
prohibition You can’t take your children with you. (Ezin dituzu umeak zurekin eraman.)
disbelief That can’t be Paul. He is in China! (Horrek ezin du Paul izan. Txinan dago.)
could past ability She could run very fast when she was a child. (Neskatoa zenean oso azkar egin zezakeen korrika.)
polite request could you tell me more about the tour, please? (Bidaiari buruzko kontu gehiago esango al zenizkidake, mesedez?)
possibility The weather forecast could be wrong. (Eguraldiaren iragarpena okerra izan liteke.)
polite suggestion You could come with us next time. (Hurrengoan gurekin etor zintezke.)
may / might possibility The tourists might be disappointed after the trip. (Baliteke turistek desengainatuta egotea bidaia ondoren.)
may polite request May I borrow your travel guide, please? (Zure bidaia-gida erabil al dezaket, mesedez?)
should / ought to advice, opinion She should / ought to be more concerned about the dangers of the trip. (Bidaiaren arriskuez gehiago kezkatu beharko luke.)
need to obligation, necessity
I need to know what the weather will be like tomorrow. (Bihar zer eguraldi egingo duen jakin beharra dut.)
have to obligation, necessity
You will have to spend a lot of time in the car. (Denbora asko iragan beharko duzu autoan.)
must obligation, strong necessity
All students must evacuate the school in case of fire. (Ikasle guztiek eskolatik irten beharko lukete sutea egongo balitz.)
certainty that something is true
He hasn’t seen a single tornado. He must be disappointed. (Ez du tornado bakar bat ere ikusi. Desengainatua egongo da.)
mustn’t prohibition You mustn’t get too close to a tornado. (Ez duzu tornadora gehiegi hurbildu behar.)
don’t have to lack of obligation / necessity
You don’t have to worry about anything. (Ez duzu ezertaz kezkatu beharrik.)
needn’t to lack of obligation / necessity
You needn’t bring me a present. (Ez duzu zertan oparia ekarririk niri.)
would formal request Would you open the window, please? (Leihoa irekiko al zenuke, mesedez?)
offer Would you like some more water? (Ur gehiago nahi duzu?)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books �0
Grammar Appendix
EGITURA Modalek hurrengo ezaugarriak dituzte: Aldagaitzak dira, horrenbestez, forma bera dute
pertsona guztiekin eta ez dira jokatzen. Ez dute do / does laguntzailearen beharrik ezezko eta
galderazko formak osatzeko. Jarraian aditzoinak dituzte beti.
Be able to, have to eta need to aditzek ez dituzte ezaugarri horiek guztiak; bai, ordea, aditz modalen erabilera batzuk (gaitasuna, obligazioa, etab.).
ERABILERAcan Trebetasuna edo gaitasuna adierazteko. Eskaerak egiteko, baimena eman eta eskatzeko. Posibilitatea azaltzeko.+ Iradokizunak egiteko.You can bring your camera on the tour. (Ekar dezakezu kamera bidaiara.)
be able to can modalak duen adiera bera du, baina can
Present Simple aldian bakarrik erabil daiteke; beraz, gainontzeko aditz-denboretan be able to aditzaz baliatuko gara.
can’t can modalaren ezezko forma da. Zerbait ezinezkoa den ziurtasuna adierazteko.
could Trebetasuna edo gaitasuna iraganean adierazteko. can aditzarekin baino modu jasoagoan zerbait
eskatzeko. can aditzarekin baino posibilitate urriagoa adierazteko.
Iradokizunak egiteko, baina ez can aditzarekin bezain zuzenak.
may / mightZerbait gertatuko den posibilitatea adierazten dute (might aditzak urriagoa). May, halaber, eskaerak can aditzarekin baino era jasoagoan egiteko erabiltzen da.
should / ought to Aholkuak eta gomendioak emateko erabiltzen dira biak. Ought to, ordea, kasik ez da erabiltzen ezezko eta galderetan. Should da bietan erabiliena.
need to Jokatu daitekeenez, edozein denboratan erabil daiteke. Obligazioa edo beharra adierazten du.
have to Must aditzak dituen funtzio berberak ditu, nahiz eta adierazten duen obligazioa ez den hain indartsua. Must Present Simple aldian bakarrik erabil daitekeenez, gainontzeko aditz-denboretan have to aukeratuko dugu.must Obligazioa eta beharra adierazten du, batez ere legeak edo autoritateren batek ezarria. Gainera, ondorio logikoa ere adierazten du (“antza”, “nonbait”).
mustn’t Debekua adierazten du.
don’t have to “Ez eduki zertan” / “beharrik ez” adiera du, bestela esanda, obligazio eta beharrik eza (needn´t modalak bezalaxe).
needn’t Zerbait egiteko obligaziorik edo beharrik ez dagoela azaltzen du (don’t have to formak bezala).
would Zerbait era jasoan eskatzeko edo eskaintzeko erabiltzen da.
moDAl bUrUtUAK
modal perfect Uses examples
must have Certainty that something was true It must have been very exciting for her to make that trip. (Guztiz zirraragarria izango zen harentzat bidaia hori egitea.)
may / might have
A guess about a past action She may / might have forgotten the meeting. (Agian bilera zuela ahaztu egin zaio.)
could have Ability to do something in the past which in the end was not done
It was a stupid thing to do. You could have hurt yourself. (Lelokeria izan da hori egitea. Min hartzeko arriskua izan duzu.)
couldn’t have Certainty that something did not happen
They couldn’t have predicted the tornado. It was a sunny day. (Ezin izan zuten tornadoa aurreikusi. Egun eguzkitsua zen.)
would have Desire to do something in the past which in fact could not be done
I would have gone with you, but I was too scared. (Zurekin joan ahal izango nintzen, baina beldurtuegia nengoen.)
should / ought to have
Criticism or regret after an event You should / ought to have warned me earlier. (Lehenago ohartarazi behar ninduzun.)
shouldn’t have
Criticism or regret after an event I shouldn’t have taken so much luggage. (Ez nuen horrenbeste gauza hartu behar maletan.)
needn’t have An unnecessary past action You needn’t have bought the tickets. I was going to buy them myself. (Ez zeneukan sarrerak erosi beharrik. Neu nintzen erostekoa.)
��
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
must have + partizipioa Gertatutako ekintza batekiko ondorio logikoa edo ustea azaltzeko erabiltzen da.
may / might have + partizipioa Gertatutako zerbaiti buruz iragarpenak egiteko erabiltzen da.
could have + partizipioa Iraganean zerbait egin zitekeen arren, azkenean ez zela egin adierazten du.
couldn’t have + partizipioa Zerbait gertatu izana ezinezkoa dela adierazteko.
would have + partizipioa Iraganean zerbait egin nahi izan zela, baina kanpoko baldintzak medio, egiterik egon ez zela adierazten du.
should / ought to have + partizipioa Bi forma hauekin, gertatutako zerbaiti buruzko kexua edo espero genuena bete ez delako pena adieraz dezakegu.
shouldn’t have + partizipioa Iraganeko gertakizun bati buruzko iritzi kritikoa adierazten du, ez zuela gertatu behar adieraziz.
needn’t have + partizipioa Egin zena egin beharrik ez zegoela adierazten du.
GERUNDIOA ETA INFINITIBOA
GERUNDIOAIngelesez -ing bukaera duen adizkia da, eta izenaren funtzioa betetzen duena ondorengo kasuetan: Zenbait aditzen osagai zuzen gisa: consider, continue, deny, detest, dislike, enjoy, finish, hate, like, love, miss, prefer, recommend, suggest, etab.
I enjoydoingsport. (Kirola egiten gozatzen dut.) Preposizioen ondotik.
Lucy doesn’t like his way ofplaying.(Lucyri ez zaio gustatzen haren jokatzeko era.)
Aditz-forma batzuen ondotik: be used to / get used to, can’t help, can’t stand, don’t mind/ wouldn’t mind, feel like, it’s no use, look foward to, etab. I feel like going to the cinema. (Zinemara joateko gogoa dut.)
Perpauseko subjektu bezala, ekintzei buruz era orokorrean ari garenean. Taking upa new sport is not easy. (Kirol berri bat egiten hastea ez da erraza.)
INFINITIBOAAurretik to daraman adizkia dugu. Honela erabiltzen da: Subjektu bezala ekintza konkretu batez ari garenean.
To apply for that job would be a good idea. (Lan hori eskatzea ideia ona litzateke.) Ondorengoak bezalako aditzen atzetik: agree, appear, choose, decide, hope, learn, plan, promise, refuse, seem, want, wish, etab. He decided to try the cake. (Tarta probatzea erabaki zuen.)
Zenbait adjektibo eta adberbioren ondotik: He left earlyto arriveon time.
(Goiz atera zen garaiz iristeko.) Advise, help, invite, persuade, teach, tell edo warn
bezalako aditzen zeharkako osagarriaren ondotik.
He invited meto jointhem. (Eurekin elkartzera gonbidatu ninduen.)
Hala ere, pertzepzio-aditz batzuek (hear, feel, see...) eta make nahiz let aditzek aditzoina (to gabeko infinitiboa) eramaten dute ondotik. I let Sallycomewith us. (Gurekin etortzen utzi nion Sallyri.)
GERUNDIOZ ETA INFINITIBOZ JARRAITURIKO ADITZAKAditz batzuen ondotik gerundioa nahiz infinitiboa jar daiteke, esanahia batere aldatzen ez delarik, adibidez, begin, forbid, intend, propose edo start: They started toanswer/ answeringthe letters. (Gutunak erantzuten hasi ziren.)Love, like, prefer eta hate aditzek, berriz, gerundioa eta infinitiboa onartzen dituzte, baina esanahia zertxobait aldatu egiten da: love / like / hate / prefer + gerundioa erabiliko dugu
esanahia orokorra denean. I love dancing. (Ikaragarri gustatzen zait dantzatzea.)
love / like / hate / prefer + infinitiboa erabiliko dugu egoera edo denbora zehatz baten gainean ari garenean. I hate to tell you, but Uncle Jim is coming this weekend.
(Gorroto dut esan beharra, baina osaba Jim dator asteburuan.)
Beste aditz batzuek, aldiz, esangura desberdinak dituzte, gerundioa ala infinitiboa, zer daramaten ondotik. Honatx adibide batzuk: forget + gerundioa ezezko esaldietan erabiltzen da,
iraganean egindako zerbait ahaztea ezinezkoa dela adierazteko. I’ll never forget meetingAngelina Jolie. (Inoiz ez dut ahaztuko Angelina Jolie ezagutu nuela.)
forget + infinitiboa zerbait egitea ahaztu zaigula adierazteko. He alwaysforgets to bring the keys.(Beti ahazten zaio giltzak ekartzea.)
remember + gerundioa iraganean egindako zerbait gogoratzen dugula adierazteko. Iremember giving them their tickets. (Gogoratzen naiz txartelak eman nizkiela.)
remember + infinitiboa zerbait egin behar dela gogorarazteko. Remember to close the door before you go. (Gogoratu atea ixtea alde egin aurretik.)
regret + gerundioa iraganean egindako zerbaiten damua adierazteko. Heregrets leaving school at 16. (Damu da eskola 16 urterekin utzi izana.)
regret + infinitiboa ondoren esan behar duzuna sentitzen duzula adierazteko. Iregret to tell you that you have failed the exam. (Sentitzen dut, baina azterketa suspenditu duzu.)
stop + gerundioa zerbait egiteari utzi diogula adierazteko. Bobstopped smokinglast year. (Bobek erretzeari utzi zion iaz.)
stop + infinitiboa beste gauza bat egiten hasteko ekintza bat eten behar dela adierazteko. Can westop to havea coffee? (Geldi al gaitezke kafea hartzeko?)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books ��
Grammar Appendix
7. TravelbAlDintZAZKo perpAUsAK
conditional clause result clause examples
ZERO cONDITIONAL
if + Present Simplewhen
Present Simple If I do sport, I feel energetic.(Kirola egiten badut, energiaz gainezka sentitzen naiz.)
FIRST cONDITIONAL
if + Present Simpleunless
Future SimpleImperativeModal + base form
If people see Antarctica’s beauty, they’ll understand why it’s important.(Antartikaren edertasuna ikusten badu jendeak, ulertuko du zergatik den garrantzitsua.)call me tonight if you want to come on the trip with us. (Dei iezadazu gaur gauean, gurekin etorri nahi baduzu bidaiara.)If the station is closed, you can buy tickets on the Internet. (Geltokia itxita badago, txartelak Interneten eros ditzakezu.)
SEcOND cONDITIONAL
if + Past Simpleunless
would + base form could / might
If I had enough money, I would travel to Australia in the summer.(Nahiko diru izango banu, Australiara bidaiatuko nuke udan.)I could / might buy a house by the beach if I won the lottery.(Agian hondartza ondoan etxea erosiko nuke, loteria egokituko balitzait.)
THIRD cONDITIONAL
if + Past Perfectwould have + past participlecould / might have
If I had told her, she would have joined us.(Esan izan banio, gurekin elkartuko zen.)He could / might have arrived on time if he had left earlier.(Agian garaiz iritsiko zen, lehenago atera izan balitz.)
Baldintzazko perpausak baldintza adierazten duen perpaus batez (conditional clause) eta ondoriozko ekintza edo emaitza adierazten duen perpaus nagusiaz (result clause) osatuta daude. Ez dio axola zer hurrenkeratan kokatzen diren bi atalak, baina baldintza badoa lehenik, bi perpausen artean koma idatziko dugu. If it rains, the roads get wet. (Euria egiten badu, errepideak busti egiten dira.) The roads get wet if it rains. (Errepideak busti egiten dira euria egiten badu.)
ZERO BALDINTZAHonela eratzen da: if + Present Simple aldia baldintzazko perpausean eta Present Simple aldia ondorioan. Baldintza jakin batean beti gertatzen diren egoerak azaltzeko erabiltzen da. Batzuetan when ere erabil dezakegu if erabili ordez, eta esanahia ez da batere aldatuko. If you heat ice, it melts. (Izotza berotzen baduzu, urtu egiten da.) When I drink too much coffee, I can’t sleep. (Kafe gehiegi hartzen dudanean, ezin izaten dut lo
egin.)
BALDINTZAZKO LEHENAHonakoa da egitura: if + Present Simple baldintzazko perpausean eta Future Simpleondorioan. Baldintza betetzen bada, zer gertatuko den adierazten du.Future Simple erabiltzeaz gain, modalekin edo aginterarekin ere adieraz dezakegu ondorioa. You can’t go out if you don’t finish your homework. (Ezin zara irten etxeko lanak bukatzen ez badituzu.) If you search for information on the Internet, use Google.
(Informazio bila bazabiltza Interneten, erabil ezazu Google.)
Baldintza ez betetzearen ondorioz zerbait ez dela gertatuko adierazi nahi badugu, hainbat aukera dugu: baldintza-perpausari unless juntagailuarekin eman hasiera (“ez ba...” / “ezean”), if not erabiltzearen pareko dena, edo Present Simple aldian doan aditza ezeztatu. Unless we stop global warming, the icebergs will melt. If we don’t stop global warming, the icebergs will melt. (Munduaren berotzea gelditzen ez badugu, izozmendiak
urtu egingo dira.)Gogoan izan unless nahiko maiz erabiltzen dela baldintzazko lehenean, baina ez horrenbeste bigarrenean, eta inoiz ez hirugarrenean.
��
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
BALDINTZAZKO BIGARRENAHonela eratzen da: if + Past Simple baldintzan eta would + aditzoina ondorioan. Orainaldiarekin loturiko baldintza hipotetikoak adierazten ditu, hau da, gertatzeko aukera gutxi dutenak. Euskaraz baldintzazko perpauseko aditza ba- aurrizkiarekin doa eta ondoriozkoa alegiazko “ke”dun adizkiekin. He wouldn’t travel to China unless he had
a long holiday. (Ez luke Txinara bidaiatuko opor luzeak ez balitu.)
Baldintzako perpauseko aditza to be denean, were erabiltzen da singularreko nola pluraleko pertsona guztiekin. If that camera weren’t so expensive, I would buy it. (Kamera hori hain garestia ez balitz, erosi egingo nuke.)Eta aholkuak ematen ari garenean, if I were formula erabiltzen da. If I were you, I would travel by train. (Nik zure tokian, trenez bidaiatuko nuke.)Would erabili ordez could eta might modalak ere erabil ditzakegu, baina hauek biek hipotesia burutzeko aukera are urriagoa dela adierazten dute. Euskaraz “agian, beharbada, gerta liteke” eta antzekoak erabil ditzakegu itzultzerakoan. If plane tickets were cheaper, it could encourage her
to visit you in New York. (Hegazkin-txartelak merkeagoak balira, New Yorken zu
bisitatzera animatuko nuke.)
BALDINTZAZKO HIRUGARRENAHonela eratzen da: if + Past Perfect baldintzan eta would have + partizipioa ondorioan. Kasu honetan baldintza erabat ezinezkoa da, iraganari lotua baitago; beraz, hipotesia burutu ezina da. Sarah would have learnt French if she had taken lessons. (Sarahk frantsesa ikasiko zuen, klaseak jaso izan balitu.)Would have + partizipioa erabili ordez, could have eta might have + partizipioa hautatuz ere osatzen da perpaus nagusia. If we had brought our camera, we might / could have taken a picture. (Gure kamera ekarri izan bagenu, argazkiren bat atera
ahal izango genukeen.)
DENBORAZKO PERPAUSAKEtorkizunarekin lotuta daudenak baldintzazko lehenak bezala eratzen dira: Present Simple aldia menpeko perpausean eta Future Simple perpaus nagusian. Aldatzen dena juntagailuak dira, eta kasu honetan as soon as, by the time, the moment (that), when eta antzekoak erabiltzen dira. As soon as you get on board, your guides will explain everything. (Hegazkinera igo bezain laster, zuen gidariek guztia azalduko dizuete.) When we get home, I’ll give you your present. (Etxera iristen garenean emango dizut zure oparia.)
IZENAK OSATZEKO ATZIZKIAKDakizun bezala, atzizkiak hitz batzuei gehitzen dizkiegun bukaerak dira, horrela, beste hitz berri batzuk sortzeko. Aditzetatik izenak osatzeko atzizkien artean erabilienak -ment, -tion / -sion eta -er / -or ditugu. Hona adibide batzuk: agree (hitzartu) agreement (hitzarmen) invite (gonbidatu) invitation (gonbidapen) conclude (ondorioztatu) conclusion (ondorio) run (korrika egin) runner (korrikalari) sail(nabigatu) sailor (nabigatzaile)
Izenak osatzeko beste atzizki batzuk -ity, -ship, -ness, -ence / -ance eta -th dira; hauek adjektiboei, aditzei edota beste izen batzuei erants diezazkiekegu. personal (pertsonal) personality (nortasun) friend (lagun) friendship (adiskidetasun) happy (zoriontsu) happiness (zoriontasun) obedient (obediente) obedience (obedientzia) annoy (eragotzi) annoyance (eragozpen) strong (indartsu) strength (indar)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books ��
Grammar Appendix
boZ pAsiboA
tense Active passive
Present Simple The police conduct an experiment. An experiment is conducted by the police.
Past Simple The police conducted an experiment. An experiment was conducted by the police.
Future Simple The police will conduct an experiment. An experiment will be conducted by the police.
Present continuous The police are conducting an experiment. An experiment is being conducted by the police.
Past continuous The police were conducting an experiment. An experiment was being conducted by the police.
Present Perfect Simple
The police have conducted an experiment. An experiment has been conducted by the police.
Past Perfect Simple The police had conducted an experiment. An experiment had been conducted by the police.
Modals The police should conduct an experiment. An experiment should be conducted by the police.
Modal Perfects The police could have conducted an experiment.
An experiment could have been conducted by the police.
have to The police have to conduct an experiment. An experiment has to be conducted by the police.
be going to The police are going to conduct an experiment.
An experiment is going to be conducted by the police.
NOLA BILAKATU PERPAUS AKTIBOA PASIBOPerpaus aktibo bat pasibo nola bilakatzen den ikasi aurretik, jakin beharra dago boz pasiboa askoz arruntagoa dela ingelesez euskaraz baino; horregatik, itzultzeko garaian aditza boz aktiboan uztea hobesten da, forma inpertsonalak hautatuz edo hitzen hurrenkera aldatuz. Ondoren agertzen den eskeman ikus dezakezu perpaus aktiboa pasibo nola bihurtzen den.
EGITURABaiezkoa: subjektua + to be aditza + aditz nagusiaren partizipioarekin eratzen da. The painting was stolen yesterday. (Margolana lapurtu zuten atzo.)Ezezkoa: subjektua + to be aditza + not (edo n’t) + aditz nagusiaren partizipioa. Perpausa aditz modalarekin, Future Simple aldiarekin edo adizki elkartu batekin osatuta badago, aditz modala, will edo have / has ezeztatuko ditugu. The painting wasn’t stolen yesterday. (Margolana ez zuten lapurtu atzo.)Galderazkoa: to be aditza + subjektua + partizipioa. Perpausa aditz modalarekin, Future Simple aldiarekin edo adizki elkartu batekin osatua badago, perpaus pasiboa modalarekin edo laguntzailearekin hasiko dugu, aktiboan bezalaxe. Was the painting stolen yesterday? (Margolana lapurtu al zuten atzo?)Galdetzailedun galderek ere aditz laguntzailearen eta subjektuaren arteko hurrenkera aldatu egiten dute, galdetzaileak subjektu-funtzioa duenean izan ezik. What strategy has been followed? (Zer estrategia jarraitu da?) Who will be chosen as Prime Minister? (Nor aukeratuko dute lehen ministro?)
(Artikulua idatzi zuen zinema-kritikariak.)
This film critic(subject)
The article(subject) was written
wrote the article.(object)
by this film critic.(object)
8. Honesty
Perpaus aktiboan aditzaren ondotik doan lehen osagarria bihurtuko da subjektu, dela osagarri zuzena dela zeharkakoa. Hain zuzen ere, zeharkakoa aurreratzea arruntagoa da eta kasik ingelesak bakarrik duen ezaugarria, euskaraz ezin baita horrelako pasiborik osatu. Zeharkako osagarria izenordain objektua bada, izenordain subjektu formara pasatuko dugu.
The experts chose them for the experiment. They were chosen for the experiment by the experts. (Saiakerarako aukeratu zituzten adituek.)
��
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
Perpaus aktiboan aditz nagusiak zuen denboran jarriko dugu to be aditza, eta aditz nagusia, berriz, partizipioan. Aditz modalak eta be going to egitura ez dira aldatzen, hauei darraien aditza baita pasiboan jartzen dena.
The police might catch more criminals thanks to this idea. More criminals might be caught by the police thanks to this idea. (Gaizkile gehiago harrapa litzake agian poliziak ideia honi esker.)
They are going to publish a new book about criminals. A new book about criminals is going to be published. (Gaizkileei buruzko liburu berri bat argitaratuko dute.) Subjektua esaldiaren bukaerara pasatuko dugu,
aurretik by preposizioa daramala. Eta gogoan izan, pertsona-izenordaina bada, dagokion izenordain objektuaz trukatu behar dugula.
The police arrested some thieves. Some thieves were arrested by the police. (Lapur batzuk harrapatu zituen poliziak.)
ERABILERAK Ekintza burutzen duen subjektua baino
garrantzitsuagoa ekintza bera dela nabarmendu nahi denean erabiltzen da, subjektua garrantzi gutxikoa delako, ezezaguna delako edo aipatu nahi ez delako.
Somebody bought the diamond ring. The diamond ring was bought. (Diamantezko eraztuna erosi zuten.) Say, think, believe, know edo report bezalako
aditzekin bi pasibo egitura desberdin erabil ditzakegu: - Bata, it izenordainaz eratutako egitura inpertsonala,
ondoren that, subjektua eta aditza daraman perpausaz jarraitua. Honelakoak itzultzeko, boz aktiboko egitura inpertsonaletara joko dugu: “esaten da / uste da / susmoa da…”; know aditza bakarrik itzul daiteke boz pasiboan.
It is said that people behave in a different way when they lie. (Jendea gezurretan ari denean desberdin jokatzen duela esaten da.)
It is known that nobody is honest all the time. (Jakinekoa da inor ez dela zintzoa beti.)
- Bestea, subjektua + goiko aditzetako bat pasiboan dela + infinitiboarekin eratzen da. Honelakoak itzultzerakoan ere forma inpertsonaletara edo subjektu orokorretara “jendeak”, “mundu guztiak”, etab., joko dugu.
The new system is said to be very successful. (Sistema berria oso arrakastatsua dela esaten du jendeak.) consider aditzak bigarren egitura bakarrik onartzen
du, eta itzultzerakoan “-tzat jotzen / hartzen da” egitura edo antzekoak hautatuko ditugu.
The new system is considered to be very successful. (Sistema berria arrakastatsutzat jotzen da.)
ADITZ ARAZLEAK: HAvE / GET + SOMETHING + DONE
Honako egiturak: have / get + osagarri zuzena + iraganeko partizipioak, norbaiti eskatutako ekintzak adierazteko erabiltzen dira. I’m going to have / get my hair cut. (Ilea moztera noa.) [beste pertsona batek egingo du eta ez nik]Egitura honek esanahi pasiboa du, erdian doan osagarri zuzenak partizipioan doan aditzaren bitartez adierazitako ekintza jasotzen baitu. Euskaratzerakoan, ordea, boz aktiboa erabiliko dugu. My watch broke, so I had it repaired yesterday. (Erlojua hondatu zitzaidanez, atzo konponarazi nuen.)Have nahiz got bereizgabe erabiltzen badira ere, get informalagoa da eta arruntagoa ere bai ingeles mintzatuan. I got my house painted last week. (Etxea pintatu nuen / zidaten joan den astean.)
PREPOSIZIOZ JARRAITURIKO ADJEKTIBOAKTo be aditzaren ondoren maiz aurkituko ditugu jarraian preposizioa eta honekin batera izena, izenordaina edo gerundioa daramatzaten adjektiboak. Atributu funtzioa betetzen dute. I wasthrilled by the last Harry Potter film. (Izugarri gustatu zitzaidan Harry Potterren azken filma.) My mother isworried aboutme. (Ama kezkatua dago nirekin.) We are tired of working. (Lan egiten nekatuta gaude.)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books ��
Grammar Appendix
ZeHAr estiloA
tense Direct speech reported speech
Present Simple We eat healthy food. She said that they ate healthy food.
Past Simple We ate healthy food. She said that they had eaten healthy food.
Future Simple We will eat healthy food. She said that they would eat healthy food.
Present continuous We are eating healthy food. She said that they were eating healthy food.
Past continuous We were eating healthy food. She said that they had been eating healthy food.
Present Perfect Simple We have eaten healthy food. She said that they had eaten healthy food.
Present Perfect continuous We have been eating healthy food. She said that they had been eating healthy food.
Past Perfect Simple We had eaten healthy food. She said that they had eaten healthy food.
Past Perfect continuous We had been eating healthy food. She said that they had been eating healthy food.
AlDAKetAK moDAletAn
Direct speech reported speech
can could
may might
must / have to must / had to
will would
AlDAKetAK ZenbAit HitZ etA esAmolDetAn
Direct speech reported speech
now then
today that day
tonight that night
yesterday the previous day / the day before
last week the previous week / the week before
a month ago the previous month / the month before
tomorrow the following day / the day after / the next day
next week the following week / the week after
here there
this / these that / those
Norbaitek esandakoa kontatzeko erabiltzen da, baina pertsona horrek erabilitako hitz berberak aipatu gabe.
REPORTED STATEMENTSNorbaitek esan berri duena orainaldian konta dezakegu. Horretarako nahikoa da komatxoak kentzea, izenordain subjektua eta aditzaren pertsona aldatzea. “I am tired.” He saysthathe istired. (Nekatuta dagoela dio.)Ohikoena, dena dela, zehar estiloko menpeko perpausaren aurrean doan aditza (normalean say edo tell) lehenaldian jartzea da. Eta orduan menpeko perpauseko aditzak atzera-jauzia egingo du (Present Simple aldia Past Simple aldira pasatuko da, hau Past Perfect deiturikora, etab.).
Komatxoak kentzeaz gain eta aditz-denborak aldatzeaz gain, ordea, beste aldaketa batzuk ere beharrezkoak dira; horrela bada, izenordainek eta denbora- nola leku-preposizioek ere aldaketak jasango dituzte.Menpeko perpausa that juntagailuaz hasten da, baina ingeles mintzatuan isildu egiten da. “I’ll tell you my opinion about the show tomorrow.” She said(that) shewouldtellme her opinion about
the show the next day.(Esan zuen ekitaldiari buruz zuen iritzia emango zidala hurrengo egunean.)
Perpausak egia orokorra adierazten duenean, aditz-denborak ez du inolako aldaketarik jasaten. “Crime is punished by law,” she said. Shesaidthat crimeis punished by law. (Esan zuen delinkuentzia legeak zigortzen duela.)
9. That’s entertainment!
��
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
Zehar estiloari sarrera ematen dioten aditz arruntenak say eta tell dira. Azkenak to preposiziorik gabeko zeharkako osagarria darama beti; lehenak, berriz, say aditzak, alegia, aukeran du osagarria eraman ala ez, baina badaraman kasuetan, preposizio horrekin joan beharra du. “The police caught the robber”, he said. Hetold usthat the police had caught the robber. Hesaidthat the police had caught the robber. Hesaid to usthat the police had caught the robber. (Poliziak lapurra harrapatu zuela esan zigun hark.)
REPORTED qUESTIONSIngelesez bi motatako galderak daude: Yes / No questions motakoak, hots, “bai” edo “ez”
batekin erantzun daitezkeenak. Era honetako galderak zehar estilora aldatzeko ask aditza eta ondoren if edo whether partikula erabiliko dugu. Orain galderak perpaus arrunt izatera pasa direnez, ez dago subjektu-aditz arteko hurrenkera-aldaketarik, ez dago galdera-ikurrik, ez eta komatxorik.
“Are you upset?” they asked the contestant. They asked the contestantif/whethershe was upset. (Lehiakideari haserre al zegoen galdetu zioten.) Wh- questions motakoak ezin dira “bai” edo “ez”
batekin erantzun. Galdetzaile batekin hasten direnak ditugu hauek (what, who, where, when, why, whose, how, how long, etab.), eta zehar estilora pasatzerakoan, galdetzaile hori if edo whether partikulen tokian kokatuko dugu. Jarraian subjektua eta aditza joango dira eta galdera-ikurra nahiz komatxoak alde batera utziko ditugu.
“What is the name of the new show?” Keri asked. Keri askedwhatthe name of the new showwas. (Programa berriak zer izen zuen galdetu zuen Kerik.)
REPORTED ORDERSAginduak zehar estilora pasatzeko, aginteraren ordez infinitiboa erabiliko dugu. Baina infinitiboaren aurretik, agindua adierazten duen aditz bat erabiliko dugu, esate baterako, tell eta order, atzean zeharkako osagarria daramala. Badira beste aditz batzuk ere, aginduak adierazi ez arren, egitura hau jarraitzen dutenak: ask eta beg aditzak eskaerak adierazteko, invite gonbitea luzatzeko edo warn norbaiti ohartarazpen bat egiteko. “Fly in circles,” the producers told the pilot. The producersordered the pilot to flyin circles. (Ekoizleek zirkuluetan hegan egiteko agindu zioten pilotuari.)Ezezko perpaus bat dugunean, not kokatuko dugu to partikularen aurrean. “Don’t tell anybody.” Hebegged me not to tellanybody. (Inori ez kontatzeko erregutu zidan.)
REPORTED SUGGESTIONSAurrena subjektua eta suggest aditza jarriko ditugu eta ondoren pertsona horrek iradokitakoa adieraziko dugu. Iradokizunak bi eratara pasatzen dira zehar estilora: That partikularekin hasten den perpausa osagarri
zuzentzat erabiliz, bere subjektua eta aditza onarrizko forman dituela.
“Let’s watch the new TV show,” Tom suggested. Tomsuggested that we watchthe new TV show. (Telebistako programa berria ikus genezan iradoki zuen Tomek.) Gerundioa erabiliz, subjekturik zehaztu gabe.
“Let’s phone the police immediately!” Shesuggested phoningthe police immediately. (Poliziari berehala dei geniezaion iradoki zuen.)
REPORTING vERBSZehar estiloari sarrera emateko gehien erabiltzen diren aditzak say, tell eta ask, dira, hauek mezua helarazten digute soilik, informazio gehiago gaineratu barik. Baina hiztunaren intentzioa edo erabilitako doinua ere azaldu nahi baditugu, aipatutakoez gain reporting verbs ugari erabil ditzakegu: Baieztapenetarako: admit, announce, answer, apologise, boast,claim,complain, declare, explain, inform, insist, mention, offer, remind, reply, state
Galderetarako: enquire, request, want to know, wonder
Aginduetarako: demand, order, shout, warn Erreguetarako: beg Iradokizunetarako: advise,invite, recommend, suggest
“I will be home late.” She remindedme that she would be home late. (Etxera berandu etorriko zela gogorarazi zidan.)
“Did you arrive on time?” Davewanted to knowif I had arrived on time. (Garaiz heldu ote nintzen jakin nahi zuen Davek.)
Be careful!” Heshouted(at) me to be careful. (Kontuz ibiltzeko oihu egin zidan.)
“You should do your homework.” The teacher advisedme to do my homework. (Irakasleak etxeko lanak egin nitzan aholkatu zidan.)
USED TO / BE USED TO / GET USED TOIraganean ohikoak ziren baina gaur egun gertatzen ez diren ekintzak deskribatzen dituzte. Horregatik arrunta da esaldian maiztasun-adberbioak nahiz -esamoldeak agertzea. Bobused to dream about becoming an actor each
night. (Bobek antzezlea izatearekin amets egiten zuen
gauero.)
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books ��
Grammar Appendix
Used to egiturak ez du orainaldiko formarik. Ezezko nahiz galderazko esaldietan did laguntzailea erabili beharra dugu, eta, orduan, used aditzak bukaerako d galtzen du. Didyour motheruse totravela lot when she was
young? (Zure amak asko bidaiatzen zuen gaztea zenean?)
Be used to formak “ohituta egon” adiera du, aldiz, get used to forma ohitzearen prozesuarekin lotua dago. Kasu bietan to partikularen atzean izena ala gerundioa doa. Used formari laguntzen dioten aditzak be eta get dira, eta hauek jokatu egiten dira. Famous actorsare used to the paparazzi. (Antzezle ospetsuak ohituta daude paparazzietara.) Sheis used togoing to the gym every afternoon. (Arratsaldero gimnasiora joaten ohitua dago.) Heis getting used tohis new routine. (Ohitzen ari da bere errutina berrira.) I cannot get used toliving in such a noisy street. (Ezin naiz ohitu halako kale zaratatsuan bizitzen.)
��
Grammar Appendix
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 20
Aable-bodied /CBVo'VFXiX / osasuntsu, ezintasunik gabe
a fish out of water /L 'cBi PW Fd rGWL/ lekuz kanpo, galduta
accommodation /LYFlL'XMim/ ostatu
accomplishment /L'YJlUoBilLmW/ lorpen
according to /L'YGXBn WL/ -en arabera
accurate /'DYqLpLW/ zehatz, doi
achieve a goal /LWiAd L 'ZNo/ helburu bat lortu
acquaintance /L'YrCBmWLmg/ ezagun
admirable /'DXlLpLVo/ miresgarri, goresgarri
admit /LX'lBW/ onartu
advance /LX'dEmg/ aurrera egin
advantage /LX'dEmWBb/ abantaila
airline /'CLoOm/ konpainia / airelinea
all in all /Go Bm 'Go/ orokorrean
ancient /'MmiLmW/ zahar, antzinako
apartment /L'UEWlLmW/ pisu, apartamentu
appeal to /L'UAo WL/ erakarri
appoint /L'UQmW/ hitzordua jarri, zitatu
appointment /L'UQmWlLmW/ hitzordu
arrange /L'pMmXj/ prestatu, antolatu
astounding /L'gWPmXBn/ harrigarri
audience /'GXiLmg/ entzuleak, ikusleak
avoid /L'dQX/ saihestu, eragotzi
award /L'rGX/ sari
aware (of) /L'rCL (Fd)/ -en jakitun
Bback and forth /VDY LmX 'cGe/ leku batetik bestera
background /'VæYZpPmX/ hondo; prestakuntza
balance /'VDoLmg/ oreka
bare /VS/ idor, landaretza gabe; altzaririk gabe, hutsik
beat /VAW/ garaitu
behave /VB'kMd/ jokatu, portatu
behavioural /VB'kMdqLpLo/ konduktista, portaerazko
belong to /VB'oFn WL/ -ena izan
(be) better off /(Vi) 'VCWL Fc/ hobe / komenigarriago da
big-headed /VBZ'kCXBX/ harro, harroputz
billboard /'VBoVGX/ publizitate-kartel
bitter /'VBWL/ hotz-hotz, jelatu
blade /VoMX/ xafla
blame /VoMl/ -i errua bota / leporatu
blind /VoOmX/ itsu
blink /VoBmY/ kliskatu, kliska egin
blizzard /'VoBhLX/ haizete, bisuts
book a ticket / a room /VHY L 'WBYBW / L 'pIl/ txartela / gela erreserbatu
bossy /'VFgi/ agintzaile
box office hit /VFs FcBg 'kBW/ sarrera gehien saldu dituena
boxing /'VFsBn/ boxeo
brain /VpMm/ garun, burmuin
break a record /VpMY L 'pCYGX/ errekorra hautsi
breathe /VpAf/ arnastu
breathtaking /'VpCeWMYBn/ sekulako, izugarrizko
breed /VpAX/ hazi
bridge /VpBXj/ zubi
broadcast /'VpGXYEgW/ igorri
broad-shouldered /VpGX'iNoXLX/ bizkar zabal
Ccage /YMb/ kaiola
calm /YEl/ lasai
car park /'YE UEY/ aparkaleku
cast /YEgW/ antzezle-zerrenda
cattle /'YDWo/ abelgorri
cattleman /'YDWolDm/ abeltzain
caught red-handed /YGW pCX'kæmXBX/ bete-betean harrapatu
challenge /'WiDoLmb/ erronka
champion /'aDlUiLm/ txapeldun
change one’s ways /aMmb rJmh 'rCBh/ norbaiten jokaera aldatu
channel /'aDmo/ kate, kanal
character /'YæpLYWL/ pertsonaia
chase /aMg/ jazarri, segika ibili
cheat (v) /aAW/ kopiatu, tranpak / iruzur egin
cheer up /aR 'JU/ adoretu, alaitu
childhood /'WiOoXkHX/ haurtzaro
chilly /'WiBoi/ hotz, fresko
choice /aQg/ aukera
chubby /'aJVi/ lodikote
cinema /'gBmLlL/ zinema
city centre /gBWi 'gCmWL/ hirigune
claim /YoMl/ baieztatu, berretsi
(have a) close call /(kDd L) 'YoNg YGo/ ozta-ozta salbatu
clue /YoI/ arrasto
cockpit /'YFYUBW/ kabina
come on /YJl 'Fm/ hasi, ekin
concerned /YLm'gKmX/ kezkatuta
concrete /'YFnYpAW/ hormigoi
conduct /YLm'XJYW/ zuzendu, arteztu
confident /'YFmcBXLmW/ norberarengan uste osoa duena
conservation /YFmgL'dMim/ babes
considerate /YLm'gBXLpLW/ adeitsu
GLOSSARY
21
Glossary
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
construction /YLm'gWpJYim/ eraikuntza
contestant /YLm'WCgWLmW/ lehiakide
convenient /YLm'dAmBLmW/ egoki, komenigarri, praktiko
cope (with) /'YNU rBf/ moldatu, -i aurre egin
cosy /'YNhi/ atsegin, goxo
courage /'YJpBb/ ausardia, adore
crime /YpOl/ lege-hauste; delitu
cruise /YpIh/ (itsas) bidaia
cub /YJV/ kume
curly /'YKoi/ kizkur
customer /'YJgWLlL/ bezero
cut off /YJW 'Fc/ bakartu, isolatu
Ddamage /'XDlBXj/ kalte
dangerous /'XMmbLpLg/ arriskutsu
dark /XEY/ ilun
darkness /'XEYmLg/ iluntasun
deadly /'XCXoi/ hilgarri
deal with /'XAo rBf/ -en kargu egin
deceive /XB'gAd/ engainatu, iruzur egin
decide /XB'gOX/ erabaki
decision /XB'gBjm/ erabaki
defeat /XB'cAW/ porrot
degree /XB'ZpA/ gradu, maila
delayed /XB'oMX/ atzeratuta, atzerapenarekin
deliver /XB'oBdL/ banatu, eraman
departure time /XB'UEWiL WOl/ irteera-ordu
describe /XB'gYpOV/ deskribatu
determined /XB'WKlBmX/ ausart, zirt edo zarteko
devastating /'XCdLgWMWBn/ beldurgarri, suntsigarri
differ /'XBcL/ desberdin izan, bat ez etorri
difference /'XBcpLmg/ desberdintasun, alde
disability /XBgL'VBoLWi/ ezintasun, elbarritasun
disadvantage /XBgLX'dEmWBb/ desabantaila, eragozpen
disappointed /XBgL'UQmWBX/ etsituta, desengainatuta
disease /XB'hAh/ gaixotasun
disguise /XBg'ZOh/ mozorrotu, simulatu, aldatu
disorder /XBg'GXL/ ondoez, arazo, desoreka
downtown /XPm'WPm/ hirigune
dream come true /XpAl YJl 'WpI/ ametsa egia bihurtu
drought /XpPW/ lehorte
dull /XJo/ aspergarri
Eeducational /CXjH'YMiLmo/ hezigarri
eerie /'BLpi/ lazgarri, izugarri
effective /B'cCYWBd/ eraginkor
elevator /'CoBdCBWL/ igogailu
endangered /Bm'XMmbLX/ galtzeko arriskuan
endurance /Bm'XqHLpLmg/ erresistentzia
engineer /CmbB'mBL/ ingeniari
enhance /Bm'kEmg/ hobetu, gehitu
ensure /Bm'iHL/ ziurtatu
entertain /CmWL'WCBm/ entretenitu
environmental /BmdOpLm'lCmWo/ ekologiko, ingurumen-
environmentalist /BmdOpLm'lCmWLoBgW/ ekologista
equipment /B'YrBUlLmW/ ekipamendu
eventually /B'dCmaHLoi/ azkenean
excitement /BY'gOWlLmW/ emozio, zirrara
ex-president /CYg'UpChBXLmW/ lehendakari ohi
Ffad /cæX/ moda
fail /cMo/ bertan behera gelditu; porrot egin
fair /cCL/ bidezko, zuzen
fear /cR/ beldur
fee /cA/ matrikula
fierce /cRg/ basati, anker
figure /'cBZL/ kopuru, zifra
first floor /cKgW 'coG/ beheko solairu (AEB), lehen solairu (Erresuma Batua)
flat /coæW/ pisu, apartamentu
flatmate /'coæWlMW/ pisukide
flight /coOW/ hegaldi
flood /coJX/ uholde
forecast /'cGYEgW/ iragarpen
foremost /'cGlNgW/ nagusi, gailen
frank /cpDnY/ zintzo, ondradu
frightened /'cpOWmX/ beldurturik, izuturik
frightening /'cpOWmBn/ beldurgarri, izugarri
fun /cJm/ dibertigarri
funnel-shaped /'cJmoiMUW/ inbutu-formako
furious /'cqHLpiLg/ haserre, sutan
furry /'cKpi/ iletsu
Ggarden /'ZEXm/ lorategi
gather /'ZDfL/ bildu
gaze /ZMh/ begirada tinko
generous /'bCmLpLg/ eskuzabal
get away with it /ZCW L'rM rBf BW/ berea egin
get caught /ZCW 'YGW/ harrapatu
get into trouble /ZCW BmWI 'WpJVo/ istiluetan sartu,
errieta jaso
glass /ZoEg/ beira, kristal
gloomy /'ZoIli/ laiotz, ospel
go abroad /ZLH L'VpGX/ atzerrira joan
go on /ZN 'Fm/ iraun; jarraitu
go on holiday /ZN Fm 'kFoLXM/ oporretan joan
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 22
Glossary
go sightseeing/ZN 'gOWgABn/ turismoa egin
good-looking /ZHX'oHYBn/ eder, galant
gorgeous /'ZGbLg/ oso polit, xarmant
graphic /'ZpDcBY/ grafiko
grasp /ZpEgU/ heldu, eutsi
greet /ZpAW/ agurtu, hartu
ground floor /ZpPmX 'coG/ beheko solairu
guest /ZCgW/ gonbidatu, apopilo
guilty /'ZBoWi/ errudun
gullible /'ZJoLVo/ sinesbera, fidakor, inuzente
Hhabitat /'kDVBWDW/ habitat
hailstone /'kMogWNm/ kazkabar, harriabar
(have a) head start /(kDd L) 'kCX gWEW/ abantaila izan
harmless /'kEloLg/ ez kaltegarri
heartbroken /'kEWVpNYLm/ nahigabetuta, atsekabetuta, lur jota
heartwarming /'kEWrGlBn/ lagungarri, (bihotz-) altxagarri
heatwave /'kAWrMd/ bero-bolada
heavy /'kCdi/ handi; astun
hectic /'kCYWBY/ bizi, frenetiko
helpful /'kCoUco/ adeitsu, lagunkoi
heroic /kL'pNBY/ heroiko
hesitate /'kChBWMW/ zalantza egin
high point /'kO UQmW/ une erabakigarri, gailur, goren
high street /'kO gWpAW/ kale nagusi
hire a car /'kOL L YE/ autoa alokatu
hit below the belt /kBW VBoLH fL 'VCoW/ kolpe maltzurra eman
hoax /kNYg/ tranpa, amarru
hold your horses! /kNoX qG 'kGgBh/ Geldi, txo! / Zaude pixka batean!
hopefully /'kNUcLoi/ espero dezagun, zorte pixka batekin
horse racing /'kGg pMgBn/ hipika, zaldi-lasterketa
huge /kqIb/ erraldoi, oso handi
humidity /kqI'lBXLWi/ hezetasun
hunt /kJmW/ ehizatu
hunting /'kJmWBn/ ehiza
Iillogical /Bo'oFbBYo/ ilogiko, zentzugabe
impossible /Bl'UFgLVo/ ezinezko
impression /Bl'UpCim/ inpresio
impulsive /Bl'UJogBd/ oldarkor
in captivity /Bm YDU'WBdLWi/ gatibutzan
in shape /Bm 'iMU/ sasoiko
inconvenient /BmYLm'dAmiLmW/ desegoki, deseroso, ez praktiko
inform /Bm'cGl/ jakinarazi, abisatu
information /BmcL'lMim/ informazio
inherit /Bm'kCpBW/ oinordetzan hartu
injury /'BmbLpi/ zauri, lesio
international /BmWL'mDimLo/ nazioarteko
involve /Bm'dFod/ (berekin) ekarri
iron /'OLm/ burdina
irrelevant /B'pCoLdLmW/ garrantzi / pisu gutxiko
isolation /OgL'oMim/ bakartze, isolamendu
It’s a pity ... /BWg L 'UBWi/ tamalgarria da
Jjoin /bQm/ -ekin elkartu, -ko kide egin
Kkeep in mind /YAU Bm 'lOmX/ gogoan izan
kick off /'YBY Fc/ kaleratu, kanporatu
kill two birds with one stone /YBo WI 'VKXh rBf rJm gWNm/ bide batez bi mandatu egin
kind-hearted /YOmX'kEWBX/ bihozbera, bihotz oneko
Lland /oDmX/ lurreratu, lurrartu
landmark /'oDmXlEY/ oso leku ezagun
landscape /'oæmXgYMU/ paisaia
leak (v) /oAY/ jarioa izan
learn the ropes /oKm fL 'pNUg/ jakinaren gainean jarri
leisure /'oCjL/ aisia
lengthen /'oCneLm/ luzatu
let the cat out of the bag /oCW fL 'YDW PW Fd fL VDZ/ agerian gelditu, gehiegi hitz egin
let-down /'oCWXPm/ desilusio, desengainu
liar /'oOL/ gezurti
lifelong /'oOcoFn/ betidanik
lifestyle /'oOcgWOo/ bizimodu
lift /oBcW/ igogailu
light bulb /'oOW VJoV/ bonbilla
lightning /'oOWmBn/ tximista
likely /'oOYoi/ gerta daitekeena, litekeena
limb /oBl/ gorputz-adar
live /oOd/ bizirik
live on the edge /oBd Fm fL 'Cb/ posibilitateen mugan bizi
logical /'oFbBYo/ logiko
long for /'oFn cL/ desio / irrika izan
long-legged /oFn'oCZBX/ hanka luze
long-term /oFn'WKl/ epe luze(ra)
look away /oHY L'rCB/ beste aldera begiratu
(never) look back /mCdL oHY 'VDY/ norbaiti gauzak primeran joan
look forward to /oHY 'cGrLX WL/ irrikitan egon
look through /oHY 'epI/ arretaz begiratu, aztertu
23
Glossary
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
Pparking lot /'UEYBn oFW/ aparkaleku
passenger /'UDgBmbL/ bidaiari
path /UEe/ bide, zidor
pavement /'UMdlLmW/ espaloi
performance /UL'cGlLmg/ antzezlan; errendimendu
peril /'UCpLo/ arrisku
personal /'UKgLmo/ pertsonal
persuade /UL'grMX/ limurtu, konbentzitu
petite /UL'WAW/ ñimiño, txiki-txiki
pick up /UBY 'JU/ jaso, bila joan
pinpoint /'UBmUQmW/ identifikatu, zehaztu
plagiarise /'UoMbLpOh/ plagiatu
plain (n) /UoCBm/ lautada
plain (adj.) /UoCBm/ xalo, xume; erakargarritasun gutxiko
plot /UoFW/ argumentu
point (at) /'UQmW (LW)/ -ra apuntatu
point out /UQmW 'PW/ seinalatu, nabarmendu
poison /'UQhm/ pozoi
policy /'UFoLgi/ politika
poodle /'UIXo/ caniche
possibility /UFgL'VBoLWi/ posibilitate
possible /'UFgLVo/ posible
pour /UG/ isuri, bota
predator /'UpCXLWL/ harrapari
predictable /UpB'XBYWLVo/ aurreikus daitekeena
pretend /UpB'WCmX/ plantak egin
protective /UpL'WCYWBd/ babesle
psychological /gOYL'oFbBYo/ psikologiko
purpose /'UKULg/ helburu, xede
put on /UHW 'Fm/ aurkeztu, adierazi, ordezkatu
put up /UHW 'JU/ eseki, ipini
Qqueue /YqI/ ilara, lerro
Rrainfall /'pMmcGo/ euri
raise a flag /pMh L 'coæZ/ bandera jaso
raise a question /pMh L 'YrCgWim/ galdera egin
raise a salary /pMh L 'gDoLpi/ soldata igo
raise an issue /pMh Dm 'BiI/ arazoa aurkeztu, kontua mahagaineratu
rather than /'pEfL fLm/ -en ordez
reach for /'pAa cL/ (zerbait) hartzeko eskua luzatu
realise /'pALoOh/ konturatu
relation /pB'oMim/ harreman
relationship /pB'oMimiBU/ lotura, zerikusi
released /pB'oAgW/ aske utzia
relevant /'pCoLdLmW/ nabarmen, garrantzitsu
relief /pB'oAc/ lasaitasun
look up /oHY 'JU/ bilatu, bila ibili
(be) lucky to be alive /(Vi) 'oJYi WL Vi LoOd/ bizirik egoteko zortea (izan)
luggage /'oJZBb/ maletak
luxury /'oJYiLpi/ luxu, luxuzko
Mmain street /'lCBm gWpAW/ kale nagusi
major /'lMbL/ oso garrantzitsu
make sure /lCBY 'iT/ ziurtatu
mall /lGo/ saltoki-gune
man /lDm/ artatu, zaindu
marvel /'lEdo/ liluratu, txunditu
melt /lCoW/ urtu, desegin
middle-aged /lBXo'CBbX/ adin ertaineko
mild /lOoX/ epel, suabe
miss /lBg/ -en falta sentitu
misunderstand /lBgJmXL'gWDmX/ gaizki ulertu
modern /'lFXm/ moderno
move /lId/ lekuz aldatu, mugitu
movie theater /'lIdi eBLWL/ zinema
mug /lJZ/ katilu
muscular /'lJgYqLoL/ gihartsu
Nnarrow /'mDpN/ estu
natural /'mDapLo/ berezko, natural
network /'mCWrKY/ telebista- / irrati-kate
no matter what /mN 'lDWL rFW/ berdin dio zer(k)
nosy /'mNhi/ muturluze, endreda-makila
Ooccupational hazard /FYqHUMiLmo 'kDhLX/ lanaren
arriskuak
office block /'FcBg VoFY/ bulegotarako eraikin
old-fashioned /NoX'cDimX/ zaharkitu
open-minded /NULm'lOmXBX/ ikuspegi zabaleko, aurreiritzirik gabeko
opponent /L'UNmLmW/ arerio, etsai
ordinary /'GXmpi/ arrunt
original /L'pBbLmo/ jatorrizko
outer /'PWL/ kanpo-, kanpoko
overcast /NdL'YEgW/ lainotuta
overcome /NdL'YJl/ gainditu, menderatu
overnight /NdL'mOW/ gau bateko
overpopulated /NdL'UFUqIoMWBX/ gainpopulatu
overturn /NdL'WKm/ deuseztatu, bertan behera utzi / gelditu
owner /'NmL/ jabe
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 24
Glossary
remarkable /pB'lEYLVo/ puntako, bikain
remind /pB'lOmX/ (norbaiti zerbait) gogorarazi
rent /pCmW/ alokatu
rental agency /'pCmWo CBbLmgi/ alokairu-agentzia
reply /pB'UoO/ erantzun
report /pB'UGW/ txosten
request /pB'YrCgW/ eskaera
rescue (v)/'pCgYqI/ erreskatatu, salbatu
research (n) /pB'gKa/ ikerketa
resort /pB'hGW/ turismo-gune
return ticket /pBWKm 'WBYBW/ joan-etorriko txartel
review /pB'dqI/ kritika, txosten; berrikusi, errepasatu
reward (v) /pB'rGX/ saritu
reward (n) /pB'rGX/ sari
rip-off /'pBUFc/ iruzur
risk his life /pBgY kBh 'oOc/ bere bizitza arriskatu
romantic /pN'læmWBY/ erromantiko
rough /pJc/ arriskutsu; asaldatu
ruler /'pIoL/ agintari
run a business / a company /pJm L 'VBhmLg / L 'YJlULmi/ enpresa kudeatu
run after /pJm 'EcWL/ jarraitu, segika ibili
run into /'pJm BmWI/ -ekin topo egin
run off with /pJm 'Fc rBf/ -ekin ihes egin
run out /pJm 'PW/ agortu
Ssailing /'gMoBn/ bela
scorching /'gYGaBn/ kiskalgarri
scream /gYpAl/ oihu egin
screen (v)/gYpAm/ igorri, bota; proiektatu
screen (n)/gYpAm/ pantaila
seasoned /'gAhLmX/ eskarmentu handiko, beterano
seek /gAY/ bila ibili
selfish /'gCocBi/ berekoi
sell out /'gCo PW/ sarrera guztiak saldu, izakin guztiak saldu
sequel /'gAYrLo/ ondorio, jarraipen
seriously injured /'gBLpiLgoi BmbLX/ larriki zaurituta
set a date /gCW L 'XMW/ data zehaztu
set a precedent /gCW L 'UpCgBXLmW/ aurrekaria ezarri
set a record /gCW L 'pCYGX/ errekorra hautsi
set a table /gCW L 'WMVo/ mahaia prestatu
set an alarm /gCW Dm L'oEl/ alarma jarri
set (in) /gCW ('Bm)/ (-n) girotua
severe /gB'dBL/ gogor; zorrotz
shake /iMY/ dar-dar egin
share /iS/ partekatu
shiver /'iBdL/ dar-dar egin
shocked /iFYW/ txundituta, izututa
shocking /'iFYBn/ txundigarri, izugarri
shop /iFU/ denda
shoplift /'iFUoBcW/ dendetan lapurretan egin
shopping centre /'iFUBn gCmWL/ saltoki-gune
shore /iG/ urertz
(be) short of /(Vi) 'iGW Fd/ -en faltan / beharrean (egon)
short-tempered /iGW 'WClULX/ haserrekor
shoulder-length /'iLHoXLoCne/ sorbaldetaraino
sidewalk /'gOXrGY/ espaloi
sign up /gOm 'JU/ izena eman
signal (n) /'gBZmLo/ seinale
single /'gBno/ bakarrik, bakar
sink /gBnY/ urperatu, hondoratu
sitcom /'gBWYFl/ egoera-komedia
skilled /gYBoX/ espezializatu, aditu
skinny /'gYBmi/ argal
skyscraper /'gYOgYpMUL/ etxe orratz
slender /'goCmXL/ lirain, argal
slim /goBl/ argal, lirain
slip /goBU/ labaindu, irristatu
slippery /'goBULpi/ labainkor
smell a rat /glCo L 'pDW/ azpikeriatan jardun
snobbish /'gmFVBi/ esnob
soaking wet /'gNYBn rCW/ blai-blai
soap opera /'gNU FUpL/ telenobela, serie
socket /'gFYBW/ entxufe, lokia
soften the blow /'gFcm fL VoN/ kolpea indargetu
soundtrack /'gPmXWpDY/ soinu-banda
source /gGg/ jatorri, iturri
space-age /'gUMgCBb/ espazioaren aro(ko)
spacecraft /'gUMgYpEcW/ espazio-ontzi
spacious /'gUMiLg/ eroso, nasai, zabal
spare /gUCL/ soberan
special effects /gUCio B'cCYWg/ efektu bereziak
species /'gUAiAh/ espezie
speed /gUAX/ abiadura
speed camera /'gUAX YælLpL/ abiadura kontrolatzeko kamera
spiky /'gUOYi/ tente, zorrotz
staff /gWEc/ langileak
star /gWE/ protagonista izan
stare /gWCL/ adi-adi begiratu
startle /'gWEWo/ ikaratu, izutu
state-of-the-art /gWMW Ld fL 'EW/ abangoardiako, modernoen
stay at a hotel / youth hostel /gWM DW L kN'WCo/ L
'qIe kFgWo/ hotelean / gazte aterpetxean ostatu hartu
steal /gWAo/ lapurtu
steel /gWAo/ altzairu
sticky fingers /'gWBYi cBnZLh/ eskuluze, lapurretarako joera duena
stone /gWNm/ harri
25
Glossary
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
store /gWG/ denda
storey /'gWGpi/ solairu, pisu
straight /gWpMW/ liso, leun
strength /gWpCne/ indar
strike /gWpOY/ jo, kolpatu
stroke /gWpLHY/ garun-isuri
struggle /'gWpJZo/ borrokatu, zailtasunak izan
stubborn /'gWJVLm/ setati, burugogor
suit /gIW/ (txaketadun) traje
suitable /'gIWLVo/ egoki
superhuman /gIUL'kqIlLm/ gizakiaz gaindiko
support /gL'UGW/ mantendu, sostengatu
suppose /gL'ULHh/ -koan egon, imajinatu
surface /'gKcBg/ azalera
survive /gL'dOd/ bizirik iraun / atera
suspect /gL'gUCYW/ -i buruzko susmoa hartu
suspenseful /gL'gUCmgco/ suspensezko
sweat /grCW/ izerditu
swiftly /'grBcWoi/ azkar-azkar
switch on /grBWi 'Fm/ piztu
Ttake over /WMY 'NdL/ ordeztu, eskuratu
take place /WCBY 'UoMg/ gertatu, pasatu
take up /WMY 'JU/ ekin (zerbaiti); bete
take-off /'WMYFc/ aireratze
talkative /'WGYLWBd/ berritsu, hiztun
tame /WMl/ otzan, mantso
tear down /'WS XPm/ behera bota, eraitsi
tempt /WClUW/ zirikatu
tend to /WCmX 'WL/ -rako joera izan
the ball’s in your court /fL 'VGoh Bm qG YGW/ zuri dagokizu hurrengo pausoa ematea
thick /eBY/ lodi
thickness /'eBYmLg/ loditasun
thief /eAc/ lapur
threatened /'epCWLmX/ mehatxatuta
threatening /'epCWmBn/ mehatxugarri
thrill /epBo/ emozio
thrilled /epBoX/ oso pozik
thrilling /'epBoBn/ zoragarri, zirraragarri
throw in the towel /epN Bm fL 'WPLo/ amore eman, etsi
tin /WBm/ etsi, amore eman
traditional /WpL'XBiLmo/ tradiziozko, usadiozko
tragic /'WpDbBY/ tragiko
trailer /'WpCBoL/ aurrerakin
training /'WpMmBn/ entrenamendu
treacherous /'WpCWiLpLg/ arriskutsu
trick /WpBY/ iruzur egin
trust /WpJgW/ -z fidatu, -engan uste osoa izan
tune in (to) /WqIm 'Bm (WL)/ (-kin) ongi moldatu
twister /'WrBgWL/ urakan
Uunattractive /JmL'WpDYWBd/ interesik gabeko
underestimate /JmXLp'CgWBlMW/ gutxietsi
unfair /Jm'cS/ bidegabeko
unusual /Jm'qIjHLo/ arraro, ezohiko
useful /'qIgco/ baliagarri, erabilgarri
Vvaluable /'dæoqHLVo/ baliotsu
very quiet /dCpi 'YrOLW/ oso lasai, oso isil
viewer /'dqIL/ telebista-ikusle
Wwarn /rGm/ jakinarazi, ohartarazi
watchful /'rFaco/ adeitsu, gizalegezko
wavy /'rMdi/ izurtu
weather forecaster /'rCfL cGYEgWL/ meteorologo
well-built /rCo'VBoW/ sendokote, bulartsu
What were you doing when … ? /rFW rK qI 'XIBn
rCm/ Zertan ari zinen ... -enean?
when I heard /rCm O 'kKX/ entzun nuenean
white lie /rOW 'oO/ gezur errukitsu
wild /rOoX/ basati
willpower /'rBoUPL/ borondate, nahimen
win a competition /rBm L YFlUL'WBim/ txapelketa irabazi
win a match /rBm L 'læWi/ partida irabazi
win a medal /rBm L 'lCXo/ domina irabazi
win a prize /rBm L 'UpOh/ saria irabazi
win a war /rBm L 'rG/ guda irabazi
win an argument /rBm Dm 'EZqHlLmW/ eztabaida irabazi
witness /'rBWmLg/ lekuko izan
worldwide /'rKoXrOX/ mundu osoan
(to be) worth seeing /(WL Vi) rKe 'gABn/ ikustea merezi izan
Yyard /qEX/ lorategi
youth hostel /'qIe kFgWo/ gazte-aterpetxe
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 26
Functional Language
Unit 1DESCRIBING PEOPLEHe’s got ... /kAh 'ZFW/ … du.
What does he look like? /rFW XJh kA 'oHY oOY/ Zer itxura du?
He likes … /kA 'oOYg/ … du gustuko.What’s he interested in? /rFWg kA 'BmWpLgWBX Bm/ Zer
interes ditu?What’s he like? /rFWg kA 'oOY/ Nolakoa da (pertsona
bezala)?
He’s very … /kAh 'dCpi/ Oso … dago.
SHOWING INTERESTReally? /'pBLoi/ Benetan?That’s great. /eDWg 'ZpMW/ Mundiala da hori.Sounds good / fun / interesting /gPmXh 'ZHX / 'cJm
/'BmWpLgWBn/ Interesgarria dirudi / Ongi deritzot.
Unit 2TALKING ABOUT A PICTUREI suppose ... /O gL'UNh/ Pentsatzen dut...
maybe /'lMVi/ agianI’d be ... /OX 'Vi/ Ni … izango / egongo nintzateke.It looks like ... /BW 'oHYg oOY/ Badirudi …-(e)la.He’s probably ... /kAh 'UpFVLVoi/ Seguruenik … da /
dago.
ADDING MORE INFORMATIONAnd another thing, … /DmX L'mJfL eBn/ Eta beste
gauza bat, …What’s more, … /rFWg 'lG/ Eta ez hori bakarrik, …
Plus the fact that … /'UoJg fL cæYW eDW/ Horretaz gain, …
And besides, … /DmX VB'gOXh/ Eta gainera, ...
Unit 3ExCHANGING INFORMATIONWhen was … born? /rCm rLh ... 'VGm/ Noiz jaio
zen...?
What is he/she famous for? /rFW Bh kA/iA 'cCBlLg cL/ Zergatik da ospetsua?
What awards has he/she won? /rFW L'rGXh kLh kA/iA
rJm/ Zer sari irabazi ditu?
What records has he/she broken? /rFW 'pCYGXh kLh
kA/iA VpNYLm/ Zer errekor hautsi ditu?
What’s his/her favourite food? /rFWg kBh/kL 'cCBdLpBW
cIX/ Zer janari du gustukoen?
What problems has he/she had? /rFW 'UpFVoLlh kLh
kA/iA kæX/ Zer arazo izan ditu?
What are his/her future plans? /rFW E kBh/ kL 'cqIaL
UoDmh/ Zer asmo ditu etorkizunerako?
GETTING SOMEONE TO REPEAT SOMETHINGI’m sorry, I didn’t get that. /Ol 'gFpi O XBXmW ZCW
eDW/ Barkatu, ez dut ulertu hori.
Can you repeat that, please? /YLm qI pB'UAW eDW
UoAh/ Berriz esan dezakezu, mesedez?
Unit 4 COMPARING PICTURESAnother difference between them is that … /L'mJfL
XBcpLmg VBWrAm eCl Bh eDW/ Beraien arteko beste desberdintasuna zera da…
The two pictures are similar / alike because … /fL 'WI
UBYaLh E gBlLoL/LoOY VBYFh/ Bi argazkiak antzekoak dira zeren eta…
Another thing that they have got in common is … /L'mJfL eBn eDW fM kDd ZFW Bm YFlLm Bh/ Elkarren artean duten beste gauza bat zera da...
In this picture there is … , but in this one … /Bm 'fBg
UBYaL fCL Bh ... VLW Bm 'fBg rJm/ Argazki honetan … dago, baina beste honetan…
The place in picture 1 is more / less … than in picture 2. /fL 'UoMg Bm UBYaL rJm Bh lG / oLg…
fLm Bm UBYaL WI / 1 argazkiko lekua ...-agoa da 2 argazkikoa baino / ez da 2 argazkikoa bezain…
This picture shows … , while that one shows … /'fBg
UBYaL iLHh ... rOo 'eDW rJm iLHh/ Argazki honek … erakusten du, beste horrek, berriz, …
The pictures are quite different because … /fL 'UBYaLh E YrOW XBcpLmW VBYFh/ Argazkiak nahiko desberdinak dira zeren…
Both pictures show … /'VLHe UBYaLh iLH/ Bi argazkiek
… erakusten dute.
DRAWING SOMEONE’S ATTENTIONI’ve just noticed ... /Od bJgW 'mNWBgW/ Oraintxe ohartu
naiz…And there’s another thing ... /DmX fCLh L'mJfL eBn/
Eta beste gauza bat ere badago…Have a look at ... /kDd L 'oHY DW/ Emaiozu begiratu
bat ...-i.Did you notice … ? /XBX qI 'mNWBg/ Konturatu al
zara…?, Ikusi al duzu…?
Unit 5 ExPRESSING OPINIONSI don’t think that … /O 'XNmW eBnY fDW/ Ez dut uste…
In my opinion, … / Bm lO L'UBmqLm/ Nire iritziz, ...
I believe that … /O VB'oAd fDW/ Uste dut…I feel that … /O 'cAo fDW/ Irudipena dut...I think that … /O 'eBnY fDW/ Nire ustez, …It seems to me that … /BW gAlh WL 'lA fDW/ Iruditzen
zait...
GETTING SOMEONE TO ExPRESS AN OPINIONWhat do you think? /rFW XL qI 'eBnY/ Zuk zer
deritzozu?What about you? /rFW LVPW 'qI/ Eta zuk?What’s your opinion? /rFWg qG L'UBmiLm/ Zer iritzi
duzu?Do you agree? /XI qI L'ZpA/ Ados al zaude?
27
Glossary
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
Unit 6 INTERVIEWINGWhat were you doing when … ? /rFW rK qI 'XIBn
rCm/ Zertan ari zinen …-enean?
What did you see? /rFW XBX qI 'gA/ Zer kusi zenuen?
How did you react? /kP XBX qI pi'DYW/ Nola erantzun zenuen?
How did you feel? /kP XBX qI 'cAo/ Nola sentitu zinen?
What happened in the end? /rFW 'kDULmX Bm fL CmX/ Zer gertatu zen azkenean?
What were people doing? /rFW rK UAUo 'XIBn/ Zertan ari zen jendea?
FINISHING YOUR STORYSo in the end, … /'gN Bm fL CmX/ Beraz, azkenean…
Finally, …/'cOmLoi/ Azkenik, …To cut a long story short, … /WL YJW L oFn 'gWGpi iGW/
Laburbilduz, …All in all, … /Go Bm 'Go/ Orokorrean, …
Unit 7 BUYING A TRAIN TICKETMay I help you? /lM O 'kCoU qI/ Lagun diezazuket
zerbaitetan?How long is the journey? /kP 'oFn Bh fCL bKmi/
Zenbat irauten du bidaiak?
Would you like a return or a single ticket? /rHX qI oOY L 'pBWKm WBYBW G L 'gBno WBYBW/ Joan-etorriko txartela nahi duzu ala joanekoa bakarrik?
What time does the train leave? /rFW WOl XJh fL 'WpMm oAd/ Zer ordutan ateratzen da trena?
Do I have to book in advance? /XI O kDd WL VHY Bm LX'dEmg/ Aldez aurretik egin beharra al daukat erreserba?
Where do I get the train? /rCL XI O ZCW fL 'WpMm/ Non hartzen da trena?
How much is a ticket? /kP 'lJa Bh L WBYBW/ Zenbat balio du txartelak?
What time do you want to leave? /rFW WOl XL qI rFmW WL 'oAd/ Zer ordutan irten nahi duzu?
Will that be first or second class? /rBo 'fDW VA cKgW G gCYLmX YoEg/ Lehen ala bigarren mailan egingo duzu bidaia?
When’s the next train after that? /rCmh fCL mCYgW WpMm EcWL 'fDW/ Noiz aterako da hurrengo trena?
How often do the trains leave? /kP 'Fcm XL fL
WpMmh oAd/ Zein maiztasunekin ateratzen dira trenak?
ASKING FOR INFORMATIONI’d like to know when … / OX oOY WL 'mN rCm/ Jakin
nahi nuke noiz...Can you tell me whether …? /YLm qI 'WCo li rCfL/
Esango al zenidake ea…?Do you know if …? /XI qI 'mN Bc/ Ba al dakizue ea…?Can you help me, please? /YLm qI 'kCoU lA UoAh/
Lagunduko al didazu, mesedez?
Unit 8 AGREEING AND DISAGREEING
As far as I’m concerned, … /Dh cE Dh Ol YLm'gKmX/ Niri dagokidanez, ...
In my opinion, … /Bm lO L'UBmqLm/ Nire iritziz, …
I don’t think … /O 'XNmW eBnY/ Ez dut uste…I believe that … /O VB'oAd fDW/ Uste dut…If you ask me, … /Bc qI 'EgY lA/ Nire iritzia nahi
baduzu, …I agree. /O L'ZpA/ Ados nago.I think you’re right. /O 'eBnY qG pOW/ Arrazoi duzula
uste dut.You’ve got a point. /qId ZFW L 'UQmW/ Arrazoi duzu.
Egia da.I disagree. /O XBgL'ZpA / Ez nator bat.That’s true. /'eDWg WpI/ Egia da.
GIVING A REASONThat’s why … /'eDWg rO/ Hain zuzen ere, horregatik…
The reason why … /fL 'pAhm rO/ -en arrazoia zera da…
Because of that … /VB'YFh Ld eDW / Horregatik…
Unit 9 MAKING PLANSAll right. Let’s meet … /Go pOW. oCWg 'lAW … /
Ados. Elkartuko gara...Fine. /cOm/ Ados. Ongi.
How about … ? /kP L'VPW/ Zer moduz … ba-…?
Sorry, I can’t make it. /'gFpi O YEmW lMY BW/ Sentitzen dut. Ezin dut.
That would be fine. /fDW rHX VA 'cOm/ Ondo legoke hori.
That’s a good idea! /eDWg L ZHX O'XR/ Ederra ideia!
What do you suggest? /rFW XL qI gL'bCgW/ Zer proposatzen duzu?
Why don’t we … ? /rO 'XLHmW rA/ Zergatik ez…?I’m dying to see … /Ol 'XOn WL gA/ … ikusteko irrikaz
nago.
I can’t stand … /O YEmW 'gWDmX/ Ezin dut jasan…
I wouldn’t mind … /O rHXmW 'lOmX/ Ez litzaidake axolako…
I’d rather see … /OX 'pEfL gA/ Nahiago nuke … ikustea.I’m not really into … /Ol mFW 'pBLoi BmWI/ Ez zai(zki)t
gehiegi interesatzen…
SAYING “NO” TO A SUGGESTIONI’d rather not … /OX 'pEfL mFW/ Nahiago nuke ez…
I’m not keen on … /Ol mFW 'YAm Fm/ Ez dut … zaletasunik.
I’m not really interested in … /Ol mFW pBLoi 'BmWpLgWBX
Bm/ Ez zai(zki)t gehiegi gustatzen…
I have another idea … /O kDd L'mJfL OXR/ Beste ideia bat dut…
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 28
back away: atzera egin block off: (bidea) moztu break away: banandu, laxatu, libratubreak down: hondatu, matxuratubreak into: -ra sartu break off: zatitu break out: sortu, (gerra…) hasibreak up: zatikatu, hautsi bring up: hezi, hazi call off: bertan behera utzicall on: ikustera / bisitara joan call up: telefonoz deitu carry on: jarraitucatch on: modako bihurtu, arrakasta izancheck in: (aireportuan) fakturatu; (hotelean) izena eman check out: (hotela) ordaindu eta joanclean up: garbitu, txukunducome across: topo egin, ustekabean aurkitucome apart: zatikatu, apurtucome back: itzulicome down: jaitsi, beheratucome off: askatu, laxatu, libratucome on: hasi (~!: tira!, goazen!)come up with: proposatu, (ideia) bururatucount on: -ekin kontatucut down: murriztu, gutxitucut off: moztu, bereiztudeal in: salerosketan aritudeal with: -en kargu egindress up: apain jantziend up: bukatufeel like: gogoa izanfeel up to: -t(z)eko gai / indarrean sentitufigure out: ulertzea lortufill in: (inprimakia, agiria) betefind out: jakin, -en berri izanfit in: sartu, -ra moldatu, bat etorri get ahead: aurrera egin, arrakasta izanget away: ihes eginget away with: zigorrik gabe irtetea lortuget back: itzuli, bueltatuget by: konpondu, moldatuget down: jaitsi, makurtuget hold of: -i eutsi / helduget into: -n sartu / (hobby) -n zaletuget off: (autobusetik…) jaitsi get on: ongi konpondu; (autobusera…) igo get out of: (zerbaitetik) libratuget over: (gaixoaldia) gaindituget together: elkartuget up: jaiki; igogive away: argitu, salatugive back: (zerbait) atzera eman, itzuligive in: amore emangive out: banatu, zabaldugive up: utzi, -i uko egingo along: (norbaitekin) joan, -i lagundugo away: alde egin go back: itzuli
go down: jaitsi, beheratu; gustatu, harrera ona izango off: joan, alde egingo on: iraun, jarraitugo out: irtengo through with: burutugrow up: hazi, kozkortuhang out: denbora pasatu hang up: (telefonoa, apaingarri bat) esekihold on: eutsi hold up: altxatu; atzeratu, atxikikeep down: erreprimitu, zapaldu keep off: debekatuta dago (sartzea, belarra zapaltzea...); -tik urrundukeep on: (zerbaitetan) jarraitukick off: -tik bota, kaleratuleave out: kanpoan utzi, baztertu, ez aipatu let down: huts egin, desengainatulet in: sartzen utzi, sarrarazilive up to: -en mailan egon; -en arabera bizi izan, betelock out: atea itxita kanpoan gelditu / utzi look after: zaindu look ahead: aurrera begiratulook away: bestaldera begiratu look back (on): atzera begiratu, iraganeko oroitzapenak burura ekarrilook for: bila ibililook forward to: irrikatu, desira izanlook in on: norbait ikustera joanlook into: ikertu, aztertulook on: -tzat jo / edukilook out: kontuz ibililook over: berrikusi, errepasatulook through: ez ikusiarena egin, bazter utzi look up: (informazioa) bilatu; bisitan joan; hobetulook up to: miretsi, errespetatumake for: -ra zuzendumake up: osatumiss out on: aukera galdupay back: (dirua) itzuli; mendekatupay for: ordaindu; zigortua izanpay off: ordaindu, kitatu; merezi izanpick out: aukeratupick up: jaso, bildu point out: seinalatu put away: jaso, bere tokian jarriput off: atzeratu, gerorako utziput on: adierazi; (arropa) jantzi put out: (zigarroa, argia) itzaliput up: eseki, jarri put up with: jasan, nozituring off: (telefonoa) esekiring up: (telefonoz) deiturun after: atzetik segitu run away from: -tik ihes eginrun into: -ekin topo eginrun off with: -ekin ihes eginrun out (of): (gabe) gelditurun over: (kotxearekin) harrapatu, zapaldusell out: sarrera guztiak saldu, stock guztia agortu
Phrasal VerbsZerrenda honetan guztiz ohikoak diren hainbat phrasal verbs aurkituko dituzu, liburuko testuinguruaren arabera itzuliak. Phrasal verbs hauek multiword verbs ere deitzen dira, jarraian preposizioa, adberbioa edo bien konbinaketa eraman baitezakete.
29Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
serve on: -ko kide izan set off / out: abiatushow up: (leku batean) azaldu / aurkeztusign up: izena emanstand for: adierazi, esan nahi izanstand out: nabarmendu stand up: zutitustand up for: -en alde agertu, babestu stop by: -tik pasatuswitch off: (argia, telebista, telefonoa) itzali, deskonektatuswitch on: (argia, telebista, telefonoa) piztu, konektatutake after: -en antza izantake apart: desmuntatu (tresna bat)take away: kendu, eramantake back: atzera egin, (esandakoa) zuzendutake down: apuntatu, oharrak hartutake off: (hegazkina) aireratu, (arropa) erantzitake out: atera
take over: ordeztu, -z jabetu, hartutake part in: -n parte hartutake up: (zerbaiti) ekin; (zerbaitetan) zaletu; bete tip over: iraulitry on: (arropa) probatutune in: sintonizatuturn around: biratu, buelta emanturn back: itzuliturn down: (bolumena) jaitsi; -i uko eginturn into: bihurtu, bilakatuturn off: (irratia…) itzali, entxufea ateraturn on: (irratia…) piztuturn out: (irratia…) itzaliturn over: zerbaiti buelta emanturn up: (bolumena) igo; etorri, azalduwake up: esnatuwork out: ulertu, konpondu; ariketa fisikoa eginwrite down: idatzi, oharrak hartu
Verbs + PrePositionsapologise for: -gatik barkamena eskatuapologise to: -i barkamena eskatuappear in: -n agertuargue about: -i buruz / -gatik eztabaidatuargue with: -ekin eztabaidatuarrive at: (leku batera) iritsiarrive in: (hiri, herrialde batera) iritsibattle for: -gatik borrokatucare about: -z kezkatu / interesa agertucharge with: leporatu, -en errua botaclimb up: igo, -en gora igocommunicate with: -ekin komunikatucomplain about: -z kexatucrash into: -ekin talka eginenquire about: -z galdetu, -i buruz informatufeel about: (norbaiti zerbait) iruditu; sentitufight for: -gatik / -en alde borrokatufill with: -z betego on (a trip): (bidaian) joanhear about: (zerbait) jakinimprison for: -gatik kartzelaratuinvest in: -n inbertituinvite to: -ra gonbidatu listen to: (-i) entzunparticipate in: (kirol bat) praktikatu; -n parte harturely on: -en menpe egon; -ekin fidatusearch for: bila ibilitalk about: -z / -i buruz hitz egintalk to / with: -ekin hitz eginthink about: -i buruzko iritzia eman; -n / -engan pentsatuthink of: -n pentsatuwait for: -en zain egonwork for: -entzat lan eginwrite about: -i buruz idatzi
nouns + PrePositionsdemand for: -t(z)eko eskaeradisadvantage of: -en desabantaila effect on: -engan / -n eragina end of: -en amaieraform of: -t(z)eko era, modugroup of: taldeincrease in: -en igoeramixture of: nahasketaneed for: -t(z)eko beharranumber of: kopurupart of: -en zatireason for: -t(z)eko arrazoirelease from: aske uzte, kartzelatik ateratzesign of: -en seinalesolution to: -t(z)eko irtenbidestory of: -en istoriosymbol of: -en ikur / ezaugarri
AdjectiVes + PrePositions (after to be)
attracted to: -k erakarridependent on: -en menpekodifferent from: -gandik / -tik desberdinexcited about: -ekin hunkituta good at: (-n, -entzat, -rako) oninterested in: -n / -ekin interesatutainvolved in: -n nahasita / sartutalate for: -t(z)eko berandu: berandu (iritsi) -rapleased about / with: -ekin poztupolite to: -ekin edukazio onekoproud of: -z / -ekin harrorude to: -ekin lotsagabe / zakarsimilar to: -en antzekosorry about / for: -gatik pena (sentitu)worried about: -ekin / -z kezkatuta
PrePositions
Phrasal Verbs
Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books 30
irregular Verbs base form (V1) Past simPle (V2) Past ParticiPle (V3) eUsKara
be /VA/ was / were /rFh/rK/ been /VAm/ izanbeat /VAW/ beat /VAW/ beaten /'VAWm/ jobecome/VB'YJl/ became /VB'YMl/ become /VB'YJl/ bihurtu, bilakatubegin /VB'ZBm/ began /VB'Zæm/ begun /VB'ZJm/ hasibend /VCmX/ bent /VCmW/ bent /VCmW/ tolestu, okertubet /VCW/ bet /VCW/ bet /VCW/ apustu eginbite /VOW/ bit /VBW/ bitten /'VBWm/ kosk egin, hozka eginbleed /VoAX/ bled /VoCX/ bled /VoCX/ odola jarioblow /VoLH/ blew /VoI/ blown /VoLHm/ putz eginbreak /VpMY/ broke /VpLHY/ broken /'VpLHYm/ apurtubring /VpBn/ brought /VpGW/ brought /VpGW/ ekarribuild /VBoX/ built /VBoW/ built /VBoW/ eraikiburn /VKm/ burnt / burned /VKmW/VKmX/ burnt / burned /VKmW/VKmX/ erreburst /VKgW/ burst /VKgW/ burst /VKgW/ lehertubuy /VO/ bought /VGW/ bought /VGW/ erosicatch /Yæa/ caught /YGW/ caught /YGW/ harrapatu, hartuchoose /aIh/ chose /aLHh/ chosen /'aLHhm/ aukeratucome /YJl/ came /YMl/ come /YJl/ etorricost /YFgW/ cost /YFgW/ cost /YFgW/ kostatucut /YJW/ cut /YJW/ cut /YJW/ moztudeal /XAo/ dealt /XCoW/ dealt /XCoW/ salerosi, tratuan ibilidig /XBZ/ dug /XJZ/ dug /XJZ/ aitzurtu, zuloa egindo /XI/ did /XBX/ done /XJm/ egindraw /XpG/ drew /XpI/ drawn /XpGm/ marraztudream /XpAl/ dreamt / dreamed dreamt / dreamed amets egin /XpClW/XpAlX/ /XpClW/XpAlX/
drink /XpBnY/ drank /XpænY/ drunk /XpJnY/ edandrive /XpOd/ drove /XpLHd/ driven /'XpBdm/ gidatueat /AW/ ate /CBW/ eaten /'AWm/ janfall /cGo/ fell /cCo/ fallen /'cGom/ erorifeed /cAX/ fed /cCX/ fed /cCX/ elikatufeel /cAo/ felt /cCoW/ felt /cCoW/ sentitufight /cOW/ fought /cGW/ fought /cGW/ borrokatufind /cOmX/ found /cPmX/ found /cPmX/ aurkitufly /coO/ flew /coI/ flown /coLHm/ hegan eginforget /cL'ZCW/ forgot /cL'ZFW/ forgotten /cL'ZFWm/ ahaztuforgive /cL'ZBd/ forgave /cL'ZMd/ forgiven /cL'ZBdm/ barkatufreeze /cpAh/ froze /cpLHh/ frozen /'cpLHhm/ izoztuget /ZCW/ got /ZFW/ got /ZFW/ lortu, jasogive /ZBd/ gave /ZMd/ given /'ZBdm/ emango /ZN/ went /rCmW/ gone /ZFm/ joangrow /ZpN/ grew /ZpI/ grown /ZpNm/ hazihang /kæn/ hung / hanged /kJn/kænX/ hung / hanged /kJn/kænX/ esekihave /kæd/ had /kæX/ had /kæX/ edukihear /kBL/ heard /kKX/ heard /kKX/ entzunhide /kOX/ hid /kBX/ hidden /'kBXm/ ezkutatuhit /kBW/ hit /kBW/ hit /kBW/ johold /kNoX/ held /kCoX/ held /kCoX/ eutsihurt /kKW/ hurt /kKW/ hurt /kKW/ zauritu, min emankeep /YAU/ kept /YCUW/ kept /YCUW/ gorde, mantenduknow /mN/ knew /mqI/ known /mNm/ jakin, ezagutulay /oCB/ laid /oCBX/ laid /oCBX/ jarri, hedatulead /oAX/ led /oCX/ led /oCX/ zuzendu, gidatulearn /oKm/ learnt / learned /oKmW/oKmX/ learnt / learned /oKmW/oKmX/ ikasileave /oAd/ left /oCcW/ left /oCcW/ utzi, irtenlend /oCmX/ lent /oCmW/ lent /oCmW/ prestatulet /oCW/ let /oCW/ let /oCW/ baimena eman, utzilie /oO/ lay /oCB/ lain /oCBm/ etzan
31Viewpoints 1 Basque © B Burlington Books
base form (V1) Past simPle (V2) Past ParticiPle (V3) eUsKara
lie /oO/(regular verb) lied /oOX/ lied /oOX/ gezurra esanlight /oOW/ lit /oBW/ lit /oBW/ piztulose /oIh/ lost /oFgW/ lost /oFgW/ galdumake /lCBY/ made /lCBX/ made /lCBX/ eginmean /lAm/ meant /lCmW/ meant /lCmW/ esan nahi izanmeet /lAW/ met /lCW/ met /lCW/ elkar ezagutu, bildupay /UM/ paid /UMX/ paid /UMX/ ordainduput /UHW/ put /UHW/ put /UHW/ jarri, ipiniread /pAX/ read /pCX/ read /pCX/ irakurriride /pOX/ rode /pLHX/ ridden /'pBXm/ gainean ibiliring /pBn/ rang /pæn/ rung /pJn/ deiturise /pOh/ rose /pLHh/ risen /'pBhm/ jaso, altxaturun /pJm/ ran /pæm/ run /pJm/ korrika eginsay /gM/ said /gCX/ said /gCX/ esansee /gA/ saw /gG/ seen /gAm/ ikusisell /gCo/ sold /gLHoX/ sold /gLHoX/ saldusend /gCmX/ sent /gCmW/ sent /gCmW/ bidaliset /gCW/ set /gCW/ set /gCW/ ezarri, ipinisew /gN/ sewed /gNX/ sewn /gNm/ josishake /iMY/ shook /iHY/ shaken /'iMYm/ eragin, astindushine /iOm/ shone /iFm/ shone /iFm/ distiratushoot /iIW/ shot /iFW/ shot /iFW/ tiro eginshow /iLH/ showed /iLHX/ shown /iLHm/ erakutsishut /iJW/ shut /iJW/ shut /iJW/ itxising /gBn/ sang /gæn/ sung /gJn/ abestusink /gBnY/ sank /gænY/ sunk /gJnY/ urperatu, hondoratusit /gBW/ sat /gæW/ sat /gæW/ eserisleep /goAU/ slept /goCUW/ slept /goCUW/ lo eginsmell /glCo/ smelt / smelled smelt / smelled usaindu /glCoW/glCoX/ /glCoW/glCoX/
speak /gUAY/ spoke /gULHY/ spoken /'gULHYm/ hitz eginspell /gUCo/ spelt / spelled spelt / spelled letreiatu /gUCoW/gUCoX/ /gUCoW/gUCoX/
spend /gUCmX/ spent /gUCmW/ spent /gUCmW/ gastatu, igarospill /gUBo/ spilt / spilled spilt / spilled isuri /gUBoW/gUBoX/ /gUBoW/gUBoX/
spoil /gUQo/ spoilt / spoiled spoilt / spoiled hondatu, mimatu /gUQoW/gUQoX/ /gUQoW/gUQoX/
spread /gUpCX/ spread /gUpCX/ spread /gUpCX/ igurtzi, hedatuspring/gUpBn/ sprang /gUpæn/ sprung /gUpJn/ jauzi eginstand /gWæmX/ stood /gWHX/ stood /gWHX/ zutik egonsteal /gWAo/ stole /gWLHo/ stolen /'gWLHom/ lapurtustick /gWBY/ stuck /gWJY/ stuck /gWJY/ itsatsi sting /gWBn/ stung /gWJn/ stung /gWJn/ ziztatu, helduswear /grCL/ swore /grG/ sworn /grGm/ zin eginsweep /grAU/ swept /grCUW/ swept /grCUW/ erratzatu, eskobatuswim /grBl/ swam /græl/ swum /grJl/ igeri egintake /WMY/ took /WHY/ taken /'WMYm/ hartuteach /WAa/ taught /WGW/ taught /WGW/ irakatsitear /WCL/ tore /WG/ torn /WGm/ urratu, zartatutell /WCo/ told /WLHoX/ told /WLHoX/ esan, kontatu think /eBnY/ thought /eGW/ thought /eGW/ pentsatuthrow /epN/ threw /epI/ thrown /epNm/ jaurti, botaunderstand /JmXC'gWæmX/ understood /JmXC'gWHX/ understood /JmXC'gWHX/ ulertuwake up /'rMYJU/ woke up /'rLHYJU/ woken up /'rLHYmJU/ esnatuwear /rCL/ wore /rG/ worn /rGm/ jantzita eramanwin /rBm/ won /rJm/ won /rJm/ irabaziwrite /pOW/ wrote /pLHW/ written /'pBWm/ idatzi
irregular Verbs
IH-007-126